En tidig alkoholdebut är förknippad med utsatthet och ökat drickande

Avhandlingen heter The adolescent drinker: Correlates and predictors of alcohol consumption among Swedish youth och är del av det större projektet Futura01, som följer svenska ungdomar från hela landet, födda år 2001. Det startade år 2017 med en undersökning där slumpmässigt utvalda skolor tillfrågades att delta genom att en klass i årskurs 9 fick besvara en enkät. Totalt valde 344 skolor och 5549 ungdomar att delta i studien. Två år senare följdes studiedeltagarna upp och då valde 4018 personer att besvara ytterligare ett frågeformulär.

Varför dricker ungdomar, och hur påverkar det hur ofta de dricker?

Den första studien som publicerades från projektet handlar om vilka skäl som ungdomarna uppgav till att dricka alkohol. Utifrån tidigare studier kan skälen delas upp i olika kategorier av motiv. De fem olika motiven var antingen:

• sociala (dricka för att umgås)
• förstärkande (dricka för ruset, smaken eller njutningen skull)
• hanterande-depressivt (dricka för att lindra nedstämdhet)
• hanterande-oro (dricka för att lindra bekymmer och spänningar) eller
• konformativa (dricka för att passa in och inte bli utanför)

Det visade sig att socialt motiv var vanligast tätt följt av förstärkande motiv. Motiven hanterande av oro var mindre vanligt och kom på tredje plats, följt av hanterande av nedstämdhet och minst förekommande var konformativt motiv. Det visar dels att svenska ungdomar dricker av positiva anledningar snarare än att undvika något negativt, men också att umgänge med andra är en stark drivkraft. Grupptryck var överraskande nog ett ovanligt skäl för ungdomar att dricka alkohol.

Sambandsanalyser visade att sociala och förstärkande motiv hade starkast koppling till att dricka ofta och att konformativt motiv minskade sannolikheten för att dricka ofta. Artikeln som handlar om den här studien är en av de mest citerade i tidskriften Nordic studies on Alcohol and Drugs under de senaste tre åren.

Tillit till andra och samhället i stort hänger ihop med drickandet

I den andra studien som ingår i avhandlingen undersöks hur tillit till andra människor (generell tillit) och samhälleliga organ (institutionell tillit) ser ut i förhållande till ungdomars drickande. I tidigare forskning har tillit visat sig vara sammankopplat med en rad olika tillstånd. Allt från graden av demokrati och tillväxt, till människors hälsa och nöjdhet med livet på individuell nivå. Inga tidigare studier har tittat på hur ungdomars tillit till samhället hänger samman med alkoholkonsumtion. Det har heller inte funnits något publicerat om vad alkoholkonsumtion har för samband med de kombinationer av tillit som undersökts i den här studien.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan drickande och icke-drickande ungdomar avseende båda formerna för tillit. Ungdomar som avstod alkohol hade betydligt högre tillit, medan drickande ungdomar rapporterade lägre tillit. Institutionell tillit hade lite starkare samband med att dricka, men signifikanta skillnader fanns även i generell tillit. I ytterligare analyser visade det sig att skoltrivsel samt föräldrars stöd och kontroll kan påverka dessa samband. Det betyder exempelvis att föräldrar och skolan har potential att verka skyddande mot drickande bland ungdomar med låg tillit.

Relationer och psykisk hälsa skiljer sig beroende på när ungdomar börjar dricka

I studie nummer tre frågades det om det finns några skillnader i livssituation och mående beroende på om och när ungdomar börjar dricka alkohol. Hur många ungdomar som dricker och när de börjar dricka har förändrats på senare år, vilket kan påverka den psykosociala betydelsen av att vara en person som dricker eller inte dricker. I korta drag visade det sig vara av betydelse om drickandet inleddes under tidiga eller sena tonåren. Mellan nionde klass (15/16 års ålder) och andra klass på gymnasiet (17/18 års ålder) ökas andelen alkoholkonsumenter från 37 procent till 69 procent. I praktiken nästan fördubblas andelen drickare under det tidsfönstret och att konsumera alkohol går från att vara en syssla bland en minoritet till att bli att stark norm mellan dessa två år.

Fynden i studien visade att de ungdomar som avstår alkohol mår bättre psykiskt och är mer nöjda med relationen till sina föräldrar. Å andra sidan har de ungdomar som inte dricker, mindre tillfredställande relationer till sina vänner. Generellt sett tyder resultaten på att de ungdomar som börja dricka tidigt har en sämre psykosocial situation än övriga i sin ålder. Det gör att de som börjar dricka alkohol tidigt är en sårbar grupp som är särskilt utsatta för en mängd olika problem.

Tidigt drickande leder till högre alkoholkonsumtion

Tidig debutålder av alkohol har i flera studier visat sig öka risken för framtida alkoholproblem. Forskare har dock varit oeniga om det verkligen är debutåldern som är den egentligen orsaken bakom sambandet. Avhandlingens fjärde studie (accepterad i tidskriften Journal of Adolescent Health) bidrar till bevisläget genom att undersöka frågan utifrån två konkurrerande hypoteser.

Kausalitetshypotesen innebär att debutåldern har en egen effekt på den egna konsumtionen utöver alla andra faktorer som kan tänkas påverka hur mycket och hur ofta någon dricker. Markörhypotesen föreskriver å andra sidan att debutåldern endast är en markör för andra riskfaktorer som avgör drickandet. Enligt det senare scenariot har många tidigare studier inte kontrollerat för kända riskfaktorer som antisocialt beteende (uppförandestörning) och alkoholproblem bland föräldrar. Av den anledningen har det funnits skäl att misstänka att förvirrande skensamband kan föreligga.

I den aktuella studien kontrolleras sambanden för mängd olika riskfaktorer, inklusive de två tidigare nämnda. Resultaten visar tydligt att de med tidigare debutålder hade en betydligt högre alkoholkonsumtion två år senare. Studien visar alltså att åldern för alkoholdebut har en oberoende effekt och resultaten kan därmed inte stödja markörhypotsen. Andra förklaringar går inte att utesluta, men fynden tyder ändå på att åldern har betydelse.

En kort sammanfattning av resultaten

Sammantaget visar avhandlingen att skälen bakom drickande påverkar konsumtionen och att alkohol har en stor social betydelse bland ungdomar. Tillit är förknippat med om ungdomar dricker eller inte, och åldern för drickandet spelar roll för relationer och mående. Tidig alkoholdebut föranleder ökat drickande i sena tonåren och i preventivt arbete bör fokus vara att förbättra relationer till föräldrar, främja den psykiska hälsan, öka skoltrivseln samt bygga upp tillit.

Artikeln är skriven av Lars Sjödin, postdoktor vid Uppsala universitet

på uppdrag av PopNAD.