Droger, våld och självmord – unik forskning vill motverka fler dödsfall bland unga

– Finland ligger i toppen av den europeiska statistiken över drogrelaterade dödsfall bland unga. Droganvändare dör yngre här än i många andra länder. För att motverka det här krävs nya insatser och nya idéer.

Det säger forskarprofessor emeritus Pekka Hakkarainen vid Institutet för hälsa och välfärd, THL. Forskningsprojektet Ulos epätoivosta (på svenska ungefär Ut ur förtvivlan, på engelska Out of Despair) söker nya metoder för att vända den dystra statistiken.

Droganvändningen i Finland har ökat sedan 1990-talet, och de drogrelaterade dödsfallen likaså.

– Varje vecka dör fyra till fem personer i Finland till följd av drogbruk. Två av dem är yngre än 30 år. Det är en fruktansvärd mängd levnadsår som går till spillo, och det orsakar mycket ångest och sorg bland offrens närstående.

Även när det gäller dråp och mord går en tydlig skiljelinje i befolkningen, säger Pekka Hakkarainen.

– Bland offer och förövare som är över 30 år gamla spelar alkohol ofta en stor roll. För under 30-åringarnas del är det vanligare att droger också finns med i bilden.

Unikt projekt – inte bara i Finland utan i hela världen

Ulos epätoivosta är ett forskningskonsortium som leds av THL. I konsortiet deltar forskare vid Helsingfors universitet, Åbo universitet, Tammerfors universitet, A-klinik stiftelsen och Nuorisotutkimusseura. Pekka Hakkarainen koordinerar forskningen. Nästan 30 personer är med i konsortiet.

– Det är frågan om ett helt unikt projekt, även ur internationell synvinkel. Vi är ett brett konsortium som söker lösningar på ett konkret samhälleligt problem: hur vi kan motverka att unga människor dör till följd av droger, våld och självmord.

Forskarna samarbetar också med ett 40-tal samhälleliga instanser, allt från ministerier till föreningar.

– Det breda nätverket av samarbetspartner gör att forskningsprojektet är stadigt förankrat på olika håll i samhället.

Finansieringen på 3,2 miljoner euro för det treåriga projektet kommer från Rådet för strategisk forskning (STN) vid Finlands Akademi. Det finns en option på finansiering för ytterligare 3 år.

Social obduktion och breda befolkningsregister

En av metoderna som forskarna arbetar med är social obduktion. Det handlar om att identifiera faktorer och vändpunkter i en människas liv som ledde fram till ett för tidigt dödsfall.

– Vid en konventionell obduktion undersöker man de omedelbara dödsorsakerna. Vid en social obduktion söker man de samhälleliga bakgrundsfaktorerna som kan leda till ett för tidigt dödsfall. Det handlar om att identifiera något gemensamt hos en grupp individer, som kan ge svar på varför de dör en för tidig död till följd av droger, våld eller självmord, säger Pekka Hakkarainen.

Forskningsprojektet Ulos epätoivosta har varit verksamt i bara ett drygt år, och än så länge finns inga konkreta resultat. För tillfället jobbar forskarna med att förbereda breda analyser där tanken är att sammanföra kvantitativt och kvalitativt material.

– Vi kommer att länka ihop olika register, och identifiera vändpunkter i människors liv där livet tog en vändning mot det sämre. Varför gick det så, och hur kan man förebygga det i framtiden? Jag väntar med spänning på vilka resultat vi kommer att få när Åbo universitets dataspecialister ger sig i kast med materialet, säger Hakkarainen.

Den kvalitativa delen av undersökningen kommer bland annat att bestå av intervjuer med de unga dödsoffrens närstående, eller med ungdomar som själva med en hårsmån lyckats undgå döden.

– Till en början var vi osäkra på om de närstående skulle vara intresserade av att tala med oss, men intresset har varit stort.

Öppenhet, och sikte på en internationell publik

Forskningskonsortiet Ulos epätoivosta arbetar enligt riktlinjerna för öppen vetenskap, och kommer att fritt dela med sig av både resultat och metodik.

– Samarbete mellan olika instanser i samhället är en central del av projektet. Vi kan förstås inte dela med oss av de etiskt känsliga befolkningsregister vi har tillgång till, men våra analysmetoder kommer vi att göra tillgängliga för alla forskare. Och resultaten kommer att publiceras enligt riktlinjerna för open access och på vår webbsida.

Även om det är frågan om ett finländskt projekt är en av de uttalade målsättningarna att bidra till den internationella forskningen.

– Vi ser liknande problem med för tidiga dödsfall till följd av droger också i de övriga nordiska länderna. Sverige och Norge toppar som Finland den europeiska statistiken över drogdödlighet. Behov av den typ av förebyggande arbete som vi utvecklar finns på många håll.

Som ett led i det nordiska samarbetet kommer Pekka Hakkarainen att i april 2024 presentera projektet Ulos epätoivosta på konferensen Nordic Comparative Research on Addictive Substances and Behaviors i Stockholm.

Målsättning: Ny kunskap och konkreta åtgärder

Genom att arbeta på bred front hoppas forskningskonsortiet också att väcka en samhällsdiskussion kring problemen som kan leda till en för tidig död.

– Vi vet, till exempel, att risken för självmord minskar om man känner samhörighet. Vi måste jobba för att allt fler unga ska känna framtidshopp i stället för att bli utfrysta och ensamma. Genom att väcka en samhällsdiskussion kring de här frågorna hoppas vi kunna skapa mera engagemang.

När projektet Ulos epätoivosta är avslutat efter 3–6 år hoppas forskarprofessor emeritus Pekka Hakkarainen vid THL att man åstadkommit åtminstone tre saker.

– Att vi lyckats bidra med något nytt och intressant till den internationella forskningen. Att vi lyckats skapa en kunskapsbank som kan hjälpa flera unga som löper risk för att bli offer för droger, våld och självmord. Och att vi lyckats få in nya lösningsmodeller, till exempel inom välfärdsområdena, som kan hjälpa fler unga att må bättre.