Frihetssymbolen Christiania: “Ett misslyckat socialt experiment”

– Gängkriminaliteten i Christiania är ett uttryck för att fristaden som modell har misslyckats. Christiania kan varken styra sig själv eller uppehålla lag och ordning.

Det säger Ditlev Tamm, professor emeritus i juridik vid Köpenhamns universitet, och känd dansk författare och samhällsdebattör.

I slutet av augusti 2023 sköts en 30-årig man till döds i Christiania. Detta var det tredje mordet på lika många år, och invånarna krävde att gatan Pusher Street, där kriminella gäng driver drogförsäljning, skulle stängas för gott. Den danska regeringen, med justitieminister Peter Hummelgaard i spetsen, hörsammade Christianias invånare. Myndigheterna lovade en stängning av Pusher Street, samt utökade befogenheter för polisen. Men trots flera polisräder i området under hösten fortsatte  drogförsäljningen  i Christiania.

– Trots att Christiania är ett centrum för droger och häleri är polisens attityd att man egentligen inte vill ha något med stället att göra. Jag anser att situationen är både juridiskt och mänskligt ohållbar, säger Ditlev Tamm.

I slutet av november stängde myndigheterna tillfälligt ner drogförsäljningen i området, något som av polisen beskrivs som en första av flera liknande åtgärder som ska leda till en permanent stängning av Pusher Street.

En frihetssymbol i juridisk gråzon

I grunden har gängkriminaliteten inget med Christiania att göra. Stadsdelen som i början av 70-talet ockuperades av aktivister har under sin drygt 50-åriga existens blivit en av Köpenhamns största turistattraktioner. Men trots att fristadens juridiska status har skiftat under årens lopp, har Christiania alltid präglats av ett visst mått av utanförskap från det formella rättssamhället.

– Ur en medmänsklig synvinkel har jag en förståelse för Christiania, eftersom jag känner människor som bor där. Men som jurist är jag av åsikten att ingen ska ha en särställning inför lagen, och därför har jag varit kritiskt inställd ända sedan området ockuperades år 1971.

Professor Ditlev Tamm riktar också kritik mot de danska myndigheternas agerande genom åren. 1978 beordrade högsta domstolen en utrymning av området, som aldrig verkställdes. I stället fördes politiska förhandlingar som år 1989 utmynnade i att ockupationen ansågs vara laglig.

– Det kan vara svårt för utlänningar att förstå sig på den danska synen på lag och rätt, och det relativa förhållningssätt som möjliggjort att Christiania existerat i en juridisk gråzon i alla dessa år. Danskarna ser gärna sitt samhälle som rikt och inkluderande, där det även ska finnas plats för människor som vill organisera sig på ett alternativt sätt. Christiania har varit en symbol för det danska frisinnet.

År 2012 köpte invånarna officiellt marken de ockuperat. Det innebar en viss juridisk normalisering, som ändå inte ledde till att kriminaliteten avtog. Droggängen var vid det här laget väl etablerade på Pusher Street.

Traditionellt stöd bland rika och turister

 Idén om Christiania som en frihetssymbol har vunnit mest gehör i välbeställda vänsterkretsar i Danmark.

– Arbetarklassen har haft svårare att acceptera att några ska få bo gratis och undgå att betala skatt, säger Tamm.

En annan grupp som alltid vurmat för Christiania är turisterna. Men den frihetssymbolik och hippiekultur som lockar turisterna till Christiania står enligt Tamm i många fall i kontrast till verkligheten i fristaden.

– Christiania de facto är ett rätt så hierarkiskt samhälle. De invånare som har mycket resurser får de bästa husen. Och de som skulle vara i behov av socialt stöd har inte blivit omhändertagna i tillräcklig grad eftersom det omgivande samhället överlåtit omhändertagandet av de hjälpbehövande till Christiania självt.

Stockholm eller Helsingfors hade knappast accepterat ett Christiania

 Trots sensommarens löften har polisen i Köpenhamn hittills inte lyckats stänga drogförsäljningen på Pusher Street. Jag frågar Ditlev Tamm om han tror att polisen egentligen vill hålla droghandeln inom Christiania av rädsla för att den annars skulle sprida sig till andra håll i Köpenhamn.

– Nej, det tror jag inte. Jag ser det mera som en politisk fråga. I Danmark blir polisen väldigt lätt utsatt för stark kritik om de använder hårda metoder. Många danskar uppskattar ordning och reda, men är samtidigt inte beredda att acceptera att det ibland krävs att polisen tar till hårdhandskarna för att få bukt med oroligheter.

Ditlev Tamm påminner om att Danmark har en tradition av minoritetsregeringar, vilket bidrar till att debatten i parlamentet och olika åsikter i offentligheten får en förhållandevis stor politisk tyngd.

– Hade Christiania uppstått i till exempel Helsingfors eller Stockholm hade det antagligen varit lättare att snabbt avskaffa det.

Mot en långsam upplösning

För tillfället ligger brottsligheten högt på agendan i Danmark, och den offentliga diskussionen präglas av en allt lägre acceptans för kriminella gäng. Nu finns ett starkt politiskt momentum för att gripa in mot drogförsäljningen.

– Frågan har fått mycket uppmärksamhet under den senaste tiden. Många danskar ser Sverige som ett skräckexempel på hur det kan gå om man inte får bukt med gängen i tid. Det akuta problemet med droghandeln går att lösa snabbt med tillräcklig politisk vilja och energi.

Oberoende av vilka insatser som de danska myndigheterna går in för tror Ditlev Tamm att Christiania går mot en långsam upplösning, i takt med att den generation som en gång ockuperade området går ur tiden.

– Idag är det få som argumenterar för Christiania ur en ideologisk synvinkel. Diskursen om Christiania är inte längre idealistisk, utan har blivit en problemdiskurs, säger Tamm.

– Få av dagens unga danskar delar 70-talets frihetsideal och svärmeri för halvt olagliga saker. De ser Christiania som ett misslyckat experiment, som dragit med sig utomstående problem som den drogrelaterade kriminaliteten.

– Har Christiania varit till mera skada eller nytta för Danmark under alla år som fristaden existerat?

 – Svaret på den frågan är tudelat. Christiania har varit positivt med tanke på turismen, och skapat en bild av Danmark som ett liberalt samhälle där det finns möjligheter man inte har på annat håll. Å andra sidan har Christiania skapat en grogrund för kriminella gäng.

Trots att få unga danskar vurmar för Christiania tror Ditlev Tamm ändå att något av fristadens anda kommer att bevaras för eftervärlden, på grund av dess starka attraktionskraft bland turister.

– Jag tror att Christiania som ett attraktivt rekreationsområde och som stadsdel fortfarande har en framtid. Det gäller att bevara de goda sidorna. Frågan är om det är möjligt, om man samtidigt utökar bebyggelsegraden och antalet invånare. Men först och främst gäller det att få bukt med kriminaliteten.