Nytt nätverk om betydelsen av barnets första 1000 dagar i livet

En god barndom utgör grunden för ett helt liv. Vi vet att de första åren av ett barns liv är avgörande för barnets framtida mentala och fysiska hälsa. Men barn och föräldrar får inte samma stöd och uppföljning i hela Norden. Nordiskt nätverk om barnets första 1000 dagar – en hälsosam start på livet är startat för att föreslå hur det nordiska samarbetet kan stärka och påskynda ländernas arbete inom området.

– Den första tiden i ett barns liv är grundläggande. Vi måste sträva efter att alla barn ska ha samma rätt till utveckling. Vårt mål är att göra Norden till det bästa stället för barn att växa upp, säger Merethe Løberg, projektledare inom området barn och unga på Nordens välfärdscenter.

De första 1000 dagarna extra viktiga

En utgångspunkt är FN:s globala hållbarhetsmål som bland annat slår fast alla barns lika rätt till liv och utveckling. Målet är att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och välfärd för alla barn.

Under de första åren genomgår barnets hjärna en enorm utveckling. Denna utveckling påverkas av de erfarenheter barnet gör i mötet med sina omsorgspersoner och det sammanhang familjen lever i. Detta gäller särskilt de områden i hjärnan som bestämmer inlärning, språkutveckling och känslomässiga färdigheter, vilket är grundläggande för en god utveckling och hälsa. Det gör de första 1000 dagarna väldigt viktiga.

Nordiskt samarbete avgörande

Kända riskfaktorer är exempelvis om en förälder kämpar med psykisk ohälsa, drogberoende eller om det förekommer våld i familjen.

Idag är det stor variation i arbetssätt och rutiner i de verksamheter som arbetar med de yngsta barnen och deras föräldrar. Endast ett fåtal av ett stort antal använda metoder och mätinstrument har testats så noggrant att de har tillräckligt stöd i nyare forskning.

Var för sig har de nordiska länderna inte tillräcklig kapacitet att introducera, lära ut ny kunskap och införa effektiva arbetssätt så fort som skulle önskas.

Nordiskt samarbete behövs för att utveckla, testa och implementera evidensbaserade arbetssätt och metoder.

Island initierade projektet

I samband med Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2019 initierades och finansierades ett projekt som kom att ta fram en nordisk situationsanalys som beskriver hur tjänster som mödrahälsovård, barnhälsa och barnomsorg i länderna bidrar till att de allra flesta barn får en trygg och bra start i livet. Man har också kartlagt hur dessa verksamheter och relaterade tjänster bidrar till att upptäcka och identifiera risker för barnen i ett tidigt skede.

– Utifrån de rekommendationer som togs fram av projektet ska nu nätverket arbeta för att se hur de kan implementeras och hur vi kan utveckla kunskapen på området tillsamman, säger Ann-Cristine Jonsson, utredare på Folkhälsomyndigheten som är ordförande för nätverket under 2023.

Målet är ökad kunskap och kunskapsdelning med uppdraget att föreslå hur det nordiska samarbetet kan stärka och påskynda ländernas arbete inom området.