Utvecklingen på cannabisområdet krävde ny bok – redaktör för norska Cannabisboka hoppas den bidrar till mer faktabaserad debatt

Narkotika

Malin Wikström, webbredaktör
Publicerad 28 apr 2020

Starkare THC-halt, fler produkter, lättare tillgänglighet och förändrade attityder – det har skett en hel del inom cannabisområdet de senaste tio åren. Därför behövdes också en ny bok om cannabis, säger en av redaktörerna, forskaren Anne Line Bretteville-Jensen.

I inledningen av Cannabisboka slår författarna Anne Line Bretteville-Jensen och Jørgen Bramness, forskare på Folkehelseinstituttet, fast att cannabis inte är ett stort folkhälsoproblem i Norge, cirka 5 procent av de som är i åldern 16 till 65 år uppger att de har använt cannabis under det senaste året. Ändå får cannabis mycket uppmärksamhet i den offentliga diskussionen och debattens vågor går höga.

− Det har alltid funnits ett stort intresse för narkotikapolitik i Norge och för cannabis sedan cannabis kom till Norge för mer än femtio år sedan. Narkotikapolitiken har skapat stor debatt. Ett viktig sätt som samtiden mötte narkotikan på var med straffande handlingar och straffskalan ökade fort. I 1984 hade den ökat till lagens strängaste straff, 21 år, men därefter har det skett en förändring.

Föregångare inom skadereducering

Också om man i Norge har bedrivit en restriktiv narkotikapolitik har man samtidig haft ett mer pragmatiskt förhållningssätt inom vissa områden. Samtidigt som man har upprätthållit en sträng politik har man också länge haft skadereducerande åtgärder som en officiell politik, påpekar Bretteville-Jensen.

− I Norge startade vi relativt sett ganska tidigt med sprututbyte och vi öppnade det första injektionsrum i 2005.

Varför är det just Norge som är först i Norden med ett förslag om att avkriminalisera narkotika?

− Jag har inte något bra svar på det, jag tror att det är lite av en tillfällighet. Man har under en längre tid haft många och starka brukarorganisationer, och de har i ökande grad tagits med i debatten. Det finns till exempel organisationer som Foreningen Tryggere Ruspolitikk, Foreningen for human narkotikapolitikk och  Rusbrukernes interesseorganisasjon (RIO), som jobbar intensivt för att narkotikapolitiken ska förändras. De här organisationerna har varit i dialog med hälsoministern och det har troligtvis haft en medverkande effekt på det som sker.

Särskilt när det gäller cannabis har det funnits de som har jobbat hårt för att påverka utvecklingen.

− När det gäller cannabis har man haft en aktiv grupp som har önskat att reformera narkotikapolitiken uttryckligen på cannabisområdet. Samtidigt har det skett så mycket med cannabis som rusmedel inom loppet av de senaste tio åren.

THC-nivåerna tredubblats

Att det har skett ”en revolution på området”, som Anne Line Bretteville-Jensen beskriver det, är en orsak till att Cannabisboka kom till. Det har inte gått lång tid sedan hon var redaktör för en annan bok om cannabis, ändå behövs en ny.

− 2013 var jag redaktör för en bok som heter Hva vet vi om cannabis. Cannabisboka kom så tidigt som sex år efter, eftersom det har hänt så mycket sedan dess.

Med revolution menar Anne Line Bretteville-Jensen bland annat ökad tillgänglighet.

− Cannabis som produkt har förändrats mycket, i hasch har de genomsnittliga THC-nivåerna ökat och mer än tredubblats sedan 2010. Det betyder att hasch som sådan är en helt annan produkt än det var för tio år sedan. Dessutom finns det i dag en helt annan tillgänglighet, hasch, marijuana och alla andra cannabisämnen får norska unga idag tag på via Snapchat, Facebook och Wickr.

Också utbudet av cannabisprodukter har ökat.

− Du kan dricka det, du kan ta det i din öl eller ditt vin, du kan smörja det på huden, du kan inhalera det. Det finns en rad nya produkter, och trots att de först och främst är tillgängliga i USA, har de en effekt på den norska marknaden. Det beslagtas sådana med jämna mellanrum också i Norge.

I takt med att cannabisprodukterna har ökat har sätten att inta cannabis på ökat.

− Rökning bland unga är på en ganska låg nivå, men nu kan man istället droppa cannabis under tungan, inhalera eller strö på kristaller. Nya grupper kan alltså använda cannabis, också de som inte är vana vid att röka. Dessutom har det kommit syntetiska cannabinoider. Vi vet å andra sidan mer än tidigare, också om skador.

Positiva och negativa följder

I boken går författarna igenom varför folk använder cannabis, de har intervjuat brukare om vad som gör cannabis attraktivt för dem. Ett kapitel ägnas åt skadorna.

− Det är inget tvivel om att trots att det finns narkotika som är skadligare än cannabis så innebär  också cannabis en risk för skador. Det betyder inte att alla som provar cannabis upplever dem, men riskerna finns där.

Det finns både hälsomässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser av cannabisbruk.

− Det som kanske har överraskat mig är att cannabis ackumuleras mer i kroppen än vad man trodde. Ruset går ur kroppen på en relativt kort tid, men trots att man känner sig nykter kan effekterna sitta länge i kroppen så att det påverkar kognitiva förmågor. Det ser ut att betyda att om en person använder cannabis under en längre tid, dagligen eller tre gånger i veckan, har den personen aldrig på ett sätt sin fulla kapacitet. Den är påverkad av de rusmedel man har tagit.

Också om cannabis inte är ett stort folkhälsoproblem i Norge har bruket ökande negativa konsekvenser.

− En indikator är att antalet personer som själva har sökt hjälp i specialisthälsovården för sitt cannabisbruk har ökat med femtio procent sedan 2010. Men cannabisbruket i Norge är relativt lågt i jämförelse med länder så som USA, Tjeckien eller Frankrike.

Förändrade attityder

Av dem som söker hjälp är många yngre, medelåldern är 27 år. För andra ämnen − speciellt för alkohol, är medelåldern högre. Bland de yngre har attityderna förändrats.

− Vi ser det speciellt bland de yngsta, det gör vi i den europeiska ESPAD-undersökningen som går långt tillbaka i tiden och där frågorna ställs på samma sätt hela tiden. Där ser vi att flera ungdomar tycker att användning av cannabis då och då inte är så farligt, och att det finns en ökad vilja att använda cannabis om man blir erbjuden.

Ökningen av unga som använder cannabis har inte varit så stor de senaste åren, men flera av dem som blir erbjudna tackar ja.

− När de gäller de yngsta ungdomarna har andelen av dem som har uppgett att de har rökt cannabis inte ökat de senaste åren och andelen som har blivit erbjuden cannabis har gått ned. Men av dem som har blivit erbjudna cannabis ser vi en större vilja att använda nu, än tidigare.

”Cannabisparadoxen”

Anne Line Bretteville-Jensen och Jørgen Bramness har skrivit flera kolumner angående den föreslagna narkotikareformen, rusreformen. En av dem handlar om ”cannabisparadoxen”.

− Men det menar vi att samtidigt som flera inte ser cannabis som så farligt, har cannabis blivit farligare. THC-nivån har tredubblats och riskerna har därmed ökat. Det här sker alltså samtidigt som många ser på det som mindre farligt.

När Rusreformen kommer att tas upp i Stortinget är ännu oklart. Under våren har olika expertorganisationer och myndigheter kunnat komma med sina utlåtanden om reformen. Tidsfristen för remissrundan har skjutits upp från 1 april till 15 maj.

− Det är politikerna som ska avgöra om användningen av narkotika ska straffas eller inte. Det vi forskare kan bidra med är att försöka ge politiker ett bättre beslutsunderlag genom att bland annat säga något om möjliga konsekvenser av en sådan här politisk förändring. Folkehelseinstituttet har bland annat haft invändningen att en möjlig konsekvens, som inte kan uteslutas på basis av de studier som har gjorts hittills, är att bruket ökar.

En annan invändning är mängden av olika narkotikapreparat som folk kan bära på sig och undvika straff.

− Tröskelvärdena, hur mycket folk kan ha på sig, är relativt höga för enskilda droger. Fem gram heroin och femton gram cannabis utgör ganska många doser för de som är ovana. Det finns flera andra saker som vi tycker att kanske inte är tillräckligt väl utredda eller där det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt täckande.

 

 

 

 

 

 

FacebookTwitterEmailPrint