Unga har inte ersatt alkohol med cannabis

Förutom frågan om komplement eller substitut granskar även avhandlingen ifall det finns socioekonomiska skillnader i cannabisanvändning bland ungdomar, samt om det finns något samband mellan cannabisanvändning och psykisk ohälsa.

Avhandlingen baserar sig på data från stora befolkningsundersökningar av svenska och norska ungdomar. Det svenska materialet kommer från CAN:s nationella skolundersökning som är en årlig enkätundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets andra år. Varje år deltar ca 5000 elever i respektive årskurs i undersökningen och svarar på frågor om sina erfarenheter av bland annat alkohol, cannabis och tobak. Det norska materialet kommer från undersökningen Young in Norway, som är en longitudinell undersökning som startade 1992. I den första mätningen deltog ungefär 12 000 norska ungdomar i olika åldrar och svarade på frågor om sina levnadsvanor, därefter har uppföljningar gjorts 1994, 1999 och 2005. I uppföljningen år 2005 var svarsfrekvensen 82 procent.

Ett av avhandlingens huvudresultat är att alkohol och cannabis varken fungerar som komplement eller substitut bland svenska 15–16-åringar. Avhandlingen visar också att 17–18-åringar med minst en förälder med högre utbildning har högre risk för att någon gång ha testat cannabis, men en lägre risk för att använda cannabis ofta. Det sistnämnda sambandet förklarades delvis av andra riskfaktorer, exempelvis skolk och föräldrarnas inställning till cannabis.

Användningen skiljer sig mellan utbildningsgrupper

Inte bara föräldrarnas utbildning har betydelse, utan även de egna utbildningsvalen spelar roll för risken att använda cannabis ofta. I Sverige erbjuds ungdomar som har ofullständiga betyg från grundskolan och som därmed inte kommer in på de nationella gymnasieprogrammen en plats på ett så kallat introduktionsprogram. Avhandlingen visar att elever som går på ett introduktionsprogram och elever som går ett yrkesprogram har en högre risk för att använda cannabis frekvent, jämfört med elever på högskoleförberedande program. Sambandet mellan gymnasieinriktning och cannabisanvändning kunde förklaras av andra riskfaktorer, till exempel om man hade börjat med alkohol, tobak eller droger när man var yngre än 14 år.

Cannabis och symptom på psykisk ohälsa

Ett annat intressant resultat är att de som ökar sin konsumtion av cannabis under ungdomstiden och de tidiga vuxenåren också uppvisar fler symptom på psykisk ohälsa. Det här sambandet var tydligast bland män. Exempelvis visade män som sin ökat sin cannabiskonsumtion över tid  ökade symptom på depression, oro och självmordstankar. Det här är dock ett område där det behövs mer forskning för att kunna fastslå om det rör sig om ett orsakssamband och i så fall i vilken riksting sambandet går.

Varför är det viktigt att studera ungas användning av cannabis?

Forskning har visat att det finns både sociala och hälsomässiga risker förknippat med att använda cannabis. De flesta som börjar med cannabis gör det under tonåren. Det är också vanligare bland unga än bland vuxna att använda cannabis. Det har visat sig särskilt skadligt att börja med cannabis tidigt i livet. Att använda cannabis under tonåren kan, utöver hälsoriskerna, även få konsekvenser för en persons framtidsutsikter eftersom det kan påverka skolprestationer och den sociala utvecklingen.

En viktig slutsats från avhandlingen är att unga inte har ersatt alkohol med cannabis. Bland svenska ungdomar fungerar cannabis och alkohol varken som substitut eller komplement. Det är därför osannolikt att riktade insatser som syftar till att minska användningen av antingen alkohol eller cannabis kommer att påverka användningen av den andra substansen. Resultaten från avhandlingen stärker också bilden av att cannabisanvändning under tonåren och tidiga vuxenåren är förknippat med ökad risk för psykisk ohälsa. En annan slutsats är att både ungdomar vars föräldrar saknar högre utbildning och ungdomar som går ett yrkes- eller introduktionsprogram på gymnasiet har en ökad risk att använda cannabis frekvent. Sammantaget pekar resultaten på att ungas cannabisanvändning är en viktig folkhälsofråga och att det är viktigt att försöka förebygga cannabisanvändning. Avhandlingen belyser också att det finns grupper som är särskilt utsatta, där det kan behövas riktade insatser för att minska användningen av cannabis.

Artikeln är skriven av Isabella Gripe, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

på uppdrag av PopNAD