Norge siktar mot 2025 med ny alkoholstrategi som ska minska på alkoholbruket
AlkoholSebastian Dahlström, frilansjournalist Publicerad 29 nov 2021
Målen är ambitiösa men metoderna är gamla. Även om alkoholkonsumtionen har sjunkit i Norge under de senaste åren kan det bli svårt att nå målet i den nya alkoholstrategin. Orsaken är att de flesta politiska verktyg redan är utnyttjade.
År 2025 skall det skadliga alkoholbruket ha minskat med minst 10 procent, jämfört med år 2010. Det har världshälsoorganisationen WHO infört som en global målsättning, och Norge siktar mot samma mål i sin nationella alkoholstrategi.
Alkoholkonsumtionen i Norge ökade kraftigt mellan åren 1990 och 2008 men sedan 2008 har trenden pekat nedåt.
Redan nu har alkoholkonsumtionen sjunkit med drygt 8 procent sedan år 2010. Man kunde därmed tro att det blir lätt att nå målsättningen med en tioprocentig minskning fram till år 2025. Men enligt Ingeborg Rossow, senior forskare vid det norska folkhälsoinstitutet FHI, är det inte alls säkert att det kommer att lyckas.
– Myndigheterna i Norge använder redan de mest effektiva metoderna för att få ner alkoholkonsumtionen: höga priser och begränsad tillgång på alkohol. Det är svårt att se hur man med hjälp av andra politiska åtgärder ytterligare kunde få alkoholkonsumtionen att sjunka.
Ingeborg Rossow konstaterar också att nedgången sedan 2010 är inte enbart är ett resultat av politiska åtgärder.
– Finanskrisen 2008 spelar också en viktig roll. Efter finanskrisen hade folk inte råd att köpa lika mycket alkohol, vilket gjorde att trenden bröts och försäljningen avtog.
Effektiva metoder men inte mycket nytt
I den nationella alkoholstrategin, som alltså sträcker sig fram till år 2025, säger sig Norge vilja fortsätta på samma linje som förut. Hit hör bland annat att upprätthålla regleringsinstrument så som höga avgifter, begränsade öppettider, reklamförbud och Vinmonopolets ställning. Därutöver talar strategin för att stärka det alkoholförebyggande arbetet i kommunerna, att införa åtgärder mot skadligt alkoholbruk i ett tidigt skede och stärka kunskap och kompetens om alkohol.
I en europeisk jämförelse dricker norrmännen förhållandevis lite. Den registrerade alkoholkonsumtionen i Norge ligger omkring 6 liter ren alkohol per person och år, en siffra som har hållits rätt så konstant sedan 2015. Den ligger ganska nära målsättningen på 5,93 liter.
Äldre dricker mera medan unga dricker mindre
En trend som hållit i sig under åtminstone 30 år är att äldre personer dricker allt mera alkohol. Enligt Ingeborg Rossow är utvecklingen oroväckande, eftersom alkohol kan inverka på en äldre människas redan nedsatta balans, reaktions- och kognitiva förmåga, och därmed öka skaderiskerna.
Bland ungdomar är trenden motsatt, och allt flera tonåringar väljer att dricka mindre och senarelägga sin alkoholdebut. Men att det här skulle innebära att den totala alkoholkonsumtionen på sikt skulle minska är inte någon självklarhet. Det finns inga bevis för att trenderna kommer att balansera ut varandra.
– Vi vet inte vad som kommer att hända när ungdomarna blir äldre. Kommer de att fortsätta att dricka lite alkohol, eller kommer de att öka sitt drickande? Här skulle krävas mera forskning, säger Ingeborg Rossow.
Regeringen satsar på forskning – men ställer fel frågor
Som forskare är Ingeborg Rossow besviken på alkoholstrategin. I rapporten understryks behovet av mera forskning, men enligt Rossow koncentrerar sig myndigheterna på fel frågor.
– Regeringen vill ha mera forskning kring förhållandet mellan alkoholkonsumtion och skadeverkningar. Men det är det område inom alkoholforskningen som redan nu är mycket väldokumenterat.
I stället skulle Ingeborg Rossow vilja att man forskade i hur olika regleringsinstrument för att stävja alkoholkonsumtionen inverkar på folks beteende.
– Vi behöver mera kunskap om hur olika typer av åtgärder fungerar på gräsrotsnivån, och inom olika grupper i befolkningen. I dagens läge vet vi för lite om de beslut om alkohol som fattas i lokalsamhället.
Varningstexter ett ospelat politiskt kort
Hur stor genomslagskraft den nya alkoholstrategin kommer att få hänger enligt Ingeborg Rossow mycket på politisik vilja. Ett förslag som nämns i rapporten och som kunde fungera är varningstexter på alkoholförpackningar.
– Det kanske finns ett visst politiskt utrymme för att införa varningstexter. WHO arbetar hårt för att allt flera länder skulle införa dessa varningar om alkoholens skadeverkningar.
Ingeborg Rossow ställer sig frågande till hur stor effekt texterna skulle ha på själva alkoholkonsumtionen, men hon anser ändå att de vore viktiga ur konsumentupplysningssynvinkel.
– Jag tycker åtminstone att konsumenterna skulle ha rätt att veta om de potentiella riskerna med att dricka alkohol, säger Rossow.