Coolt att inte dricka? Färsk forskning tyder på att alkoholnormen bland unga förändras

Alkohol

Sebastian Dahlström
Publicerad 28 sep 2020

Dagens unga är historiska. Med den meningen inleder forskaren Jonas Raninen rapporten som presenterar de första resultaten i undersökningen Futura01. Det är Karolinska Institutet i Sverige som driver forskningen, där niondeklassare har fått svara på frågor om sina alkoholvanor. Tanken är att följa dessa personer genom livet.

Majoriteten av niondeklassarna har aldrig druckit alkohol. Faktum är att det är historiskt få som dricker alkohol i den åldern – och de som ändå gör det dricker mindre än någonsin tidigare. Men det är inte det resultatet som forskare Jonas Raninen fäster störst vikt vid. Att ungdomar dricker allt mindre är en trend som är tjugo år gammal.

− Det nya är att statusen för dem som inte dricker håller på att förändras. De upplever att de har lika goda sociala kontakter som dem som dricker, säger Jonas Raninen.

Tidigare studier har visat att de som inte dricker har haft sämre sociala kontakter och mera psykosociala problem. Så är alltså inte längre fallet.

På ett bredare plan kan man se en skiftning i normer. Tidigare har alkoholen ansetts tillhöra en del av ungdomskulturen, men nu håller den uppfattningen på att luckras upp.

− Dagens niondeklassare som inte dricker klarar sig bättre på nästan alla plan än de som dricker. De mår bättre, de har det bättre i skolan och är lika nöjda med sitt sociala liv som den minoritet som dricker.

Ersätter inte alkohol med något annat

I slutet av nittiotalet ökade ungdomarnas drickande kraftigt, för att nå en topp kring millennieskiftet. Därefter vände trenden, och har under de senaste tjugo åren pekat dramatiskt nedåt.

Sedan år 2000 har andelen i årskurs 9 som dricker alkohol minskat från 81 procent till 42 procent. Dessa siffror är inte unika för Sverige, utan gäller i stort sett hela västvärlden.

Undersökningen bekräftar också att den majoritet av niondeklassarna som väljer bort alkoholen inte heller ersätter den med någon annan drog. Användningen av narkotika är nästan obefintlig bland dem som inte dricker.

− Däremot tenderar problembeteenden att samla sig. Minoriteten som dricker alkohol röker mera och använder också i högre grad narkotika, samt gör sig skyldiga till snatteri och skolkande, säger Raninen.

Att ungdomarna lägger mera tid på dataspel och sociala medier förklarar inte heller det minskade drickandet. Paralleller mellan moderna fritidsaktiviteter och minskad alkoholanvändning går alltså inte att dra.

Internationella trender styr – men ingen vet varför de unga väljer bort alkoholen

Precis som trenden med ökat drickande bland unga under 90-talet är dagens dramatiska minskning ett globalt fenomen. Internationell forskning visar att riskbeteenden bland unga överlag minskar. De dricker mindre, men är också mindre benägna att ta risker när det kommer till exempelvis sex eller bilkörning.

− Ingen vet varför. Som svensk alkoholforskare måste jag lyfta blicken. Klart är i alla fall att det inte handlar om upplysningskampanjer i skolan eller nivån på Sveriges alkoholskatt, utan något större, säger Raninen.

Bild av Jonas Raninen, alkoholforskare
Förändringarna i ungas dryckesvanor handlar om något större, säger alkoholforskaren Jonas Raninen. Foto: Jimmie Hjärtström

Om själva alkoholnormen håller på att brytas, vilket de första resultaten i Futura01 kan vara ett tecken på, så har det långtgående konsekvenser. Jonas Raninen säger att det finns dominerande teoribildningar inom alkoholforskningen som förutsätter att det skall finnas en skillnad i sociala kontakter mellan de unga som dricker och de som inte gör det. Att krossa dem vore banbrytande.

− Att det nu visat sig att det inte finns någon skillnad i sociala relationer är spännande. Det kan ha långtgående konsekvenser.

Fortsätter nykterheten livet ut − eller dricker de ikapp sig?

Ännu är det för tidigt att dra slutsatser om vilka konsekvenserna blir. Den stora frågan är huruvida de här niondeklassarna fortsätter vara nyktra, eller om de “dricker i kapp sig” när de blir lite äldre.

Futura01 är en longitudinell studie – tanken är att följa ungdomarna genom hela livet. Raninen ser fram emot resultaten som kommer om några år, när de här ungdomarna är mellan 20 och 25 år gamla.

− Om de fortsätter att dricka väldigt lite skulle det synas tydligt i alkoholkonsumtionen per capita i Sverige, säger Raninen.

Men än så länge vet vi inte hur den unga generationen kommer att förhålla sig till alkohol senare i livet. Hittills mår de bra av att spotta i glaset.

 

 

 

FacebookTwitterEmailPrint