En flaska vitt vin till fredagsmyset och en flaska rött till lördagsbiffen – visst låter det lockande? Just nu pågår en debatt om vinförsäljning i matbutiker i Norden. I Finland utreder regeringen möjligheterna att tillåta försäljning av drycker med upp till 15 vol. % alkoholhalt i mataffärer. På Island utmanas monopolet av onlineförsäljning av alkohol. Men forskning visar att det inte bara kan vara mysigt, utan också ha omfattande konsekvenser för samhället i stort. I denna PopNAD-artikel granskar Mikaela Lindeman och Thomas Karlsson diskussionen och de olika argumenten.
Finland liberaliserar och utreder
Alkoholpolitiken i Finland är i gungning. PopNAD har tidigare skrivit om regeringens Orpos planer för att göra Finlands alkoholpolitik mer europeisk. Du kan läsa om det här, här och här.
Liberaliseringen har gått snabbt. Hittills har drycker med upp till 8 vol. % alkohol börjat säljas i matbutiker, och ett lagförslag om hemleverans behandlades i oktober. I september utsåg Social- och hälsovårdsministeriet och Arbets- och näringsministeriet Antti Neimala till utredare för att undersöka om även drycker med upp till 15 vol. % alkohol kunde få säljas i matbutiker. Neimala, som tidigare arbetat för Arbets- och näringsministeriet, Konkurrens- och konsumentverket, Samlingspartiet samt Företagarna i Finland, har i uppgift att undersöka olika alternativ för att liberalisera försäljningen av vin. Han ska bedöma bland annat implikationer för folkhälsa och välfärd, arbete, näringsfrihet, marknadens funktion och konkurrens, alkoholkontroll, offentliga finanser samt inre säkerhet och ordning. Utredningen ska bli klar i mars 2025.
Att en utredning tillsätts är ingen större överraskning, eftersom det redan fastslogs i regeringsprogrammet. Hur frågan ska tacklas rent praktiskt blir nog svårare, då regeringspartiet Kristdemokraterna anser att det är en en knäckfråga. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Päivi Räsänen har till exempel försäkrat att vin inte kommer att säljas i livsmedelsbutikerna så länge Kristdemokraterna sitter i regeringen.
Island går bakvägen
På Island har frågan om att liberalisera alkoholpolitiken – och alkoholmonopolet Vínbúðin – malt på länge. I september meddelade Hagkaup, en av Islands största stormarknadskedjor, att de börjar sälja alkohol online och erbjuder kunderna möjligheten att hämta sina beställningar vid vissa utlämningsställen i utvalda butiker. När kunderna beställer via Hagkaups webbplats, registrerad under Hagar Wine, ett partnerföretag, ska de verifiera sin ålder med elektroniskt ID.
Vinbúðin har monopol på detaljhandelsförsäljning av alkohol, men ett kryphål i lagen uppstod när det enligt EES-avtalet blev tillåtet att köpa alkohol utomlands och få den hemskickad. Isländska företag har sedan dess skapat utländska webbplatser som riktar sig till isländska kunder, och alkoholen levereras antingen via post eller till utsedda upphämtningsställen. Det pågår en debatt om huruvida denna verksamhet bryter mot Islands alkohollagar, men trots de juridiska och etiska aspekterna fortsätter Hagkaup med sin plan och ser den nya alkoholförsäljningen som en del av en större trend mot ökad detaljhandelsfrihet och bekvämlighet för isländska konsumenter.
Och?
De flesta länder i EU säljer alkohol i livsmedelsbutiker, är det då så farligt om Norden också väljer denna väg?
Forskningen är enig om att ju lättare tillgänglig alkohol är, desto mer konsumeras det totalt. Just nu finns det 370 Alkobutiker men 4400 ställen som säljer livsmedel i Finland. En färsk dansk undersökning från Kræftens Bekæmpelse visar att man som konsument i genomsnitt ser alkohol nio gånger under ett besök i en stormarknad. Resultaten pekar på att många stormarknader verkar ha som strategi att placera alkohol på framträdande platser, vilket frestar konsumenterna att köpa det även om det inte fanns på inköpslistan.
För den enskilda konsumenten behöver det inte innebära några problem, men det finns delar av befolkningen som skulle lida av liberaliseringen. I Finland finns till exempel 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har haft ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga.
Om de alkoholrelaterade skadorna ökar kommer kostnaderna till stor del att bäras av den offentliga sektorn. De nuvarande uppskattningarna av alkoholens kostnadspåverkan på hälso- och sjukvården är grovt underskattade, enligt en nyligen genomförd granskning av FCG Finnish Consulting Group på uppdrag av EHYT. De uppskattar att alkoholen kostar hälsovården mellan 648 och 1 141 miljoner euro per år.
Starksprit på köpet
Om vin med upp till 15 vol. % alkohol börjar säljas i matbutiker i Finland kommer Alkobutikernas roll att försvagas eller rentav suddas ut. Alko, som finns som ett EU-rättsligt folkhälsoundantag, kan sannolikt inte fortsätta hävda sitt existensberättigande om öl, cider, longdrinks och vin säljs på andra ställen. Det betyder på längre sikt att det inte bara är helgens vinflaskor som kommer att dyka upp i mataffärerna, utan även starkare drycker. Detta finns det inte mycket folkligt stöd för i Finland. Enligt en undersökning från januari 2024 vill 89 % av respondenterna att starka drycker endast ska få säljas av Alko, även i framtiden.
Finland, Island… Sverige, Norge?
Den traditionellt strikta nordiska alkoholpolitiken vacklar alltså i Finland och på Island. Men om man blickar mot resten av Norden ser man även liknande tendenser där. Sveriges borgerliga regering vill öppna upp för gårdsförsäljning av alkohol, trots att det råder vissa oklarheter om hur det kan komma att påverka Systembolagets ställning. I Norge har oppositionspartiet Høyre föreslagit längre öppettider för alkoholförsäljning och att drycker med upp till 8 vol. % ska få säljas i dagligvaruhandeln i sitt senaste partiprogram.
Plötsligt blåser det alltså snålt kring alla alkoholmonopol, trots att bland annat Världshälsooranisationen gång på gång pekar på att ett statsmonopol är en av de viktigaste faktorerna för att minska alkoholrelaterade skador och kostnader.
Artikeln är skriven av
Mikaela Lindeman, PopNAD-redaktör och
Thomas Karlsson, enhetschef vid Institutet för Hälsa och Välfärd, THL.