“Får det vara en bakelse i stället för ett glas vin?” Den frågan ställs sällan på norska äldreboenden

Alkohol

Sebastian Dahlström, frilansjournalist
Publicerad 18 feb 2021

Den alkoholkultur som råder i samhället syns också inom äldrevården. Färsk norsk forskning visar att personalen på äldreboenden gärna serverar sina klienter ett glas vin, i syfte att höja deras livskvalitet. Men om det verkligen är alkohol de äldre vill ha vet man inte.

– Personalen vill låta de boende njuta av “det goda i livet”, men de utgår kanske från vad de själva anser att hör till livets goda.

Bild av forskaren Aud Johannessen, som är intervjuad i artikeln.
Aud Johannessen professor vid Universitetet i Sørøst-Norge.

Det säger Aud Johannessen, som är professor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Universitetet i Sørøst-Norge. Tillsammans med forskarkollegerna Kjerstin Tevik, Knut Engedal och Anne-Sofie Helvik har hon publicerat forskningsrapporten “Health professionals’ experience of nursing home residents’ consumption of alcohol and use of psychotropic drugs”, publicerad i Nordic Studies on Alcohol and Drugs, som belyser hur personalen på äldreboenden i Norge förhåller sig till klienternas alkoholkonsumtion.

I de kvalitativa djupintervjuer som forskningen bygger på framgår det att alkoholpraxisen varierar mellan de olika äldreboendena i Norge. I de flesta fall saknades riktlinjer för servering av alkohol, och personalen har inte alltid koll på hur mycket klienterna dricker.

I de fall någon dricker påtagligt mycket ingriper personalen, men den alkoholkultur som anses vara normal ute i samhället anses vara det också på äldreboendena.

Goda intentioner och guldkant på tillvaron

En av respondenterna som citeras i undersökningen berättar att personalen rullar runt en försäljningskärra med alkoholdrycker på enheten under de dagar som det i den norska kulturen anses normalt att dricka alkohol, det vill säga under en del helger och högtider.

Ställd inför frågan konstaterar respondenten att det enkelt skulle gå att fylla kärran med sötsaker och bakelser i stället för vinflaskor, men man har inte kommit att tänka på saken.

– Personalen överför det de själva uppfattar som det goda i livet på en annan generation. Det tycker jag är det intressanta i undersökningen, säger Aud Johannessen.

Och det är inte enbart personalen som i vissa fall drar förhastade slutsatser om vad som höjer de äldres livskvalitet. Ibland är det de anhöriga som tar med sig en flaska vin till sin äldre släkting, omedvetna om vilka mediciner hen äter eller hur den äldres hälsotillstånd klarar av alkohol.

Forskarna poängterar att de som bor på äldreboendena är väldigt gamla, lider av ett flertal sjukdomar och i medeltal äter flera olika mediciner dagligen, bland dem antidepressiva läkemedel. Allt detta gör dem extra känsliga för alkohol.

Kan äldreboendet fylla sin uppgift om det förser klienterna med alkohol?

Att personalen inte ifrågasätter huruvida alkohol hör till det goda i livet eller inte bottnar i att alkohol är en starkt integrerad del av den norska kulturen. Aud Johannessen konstaterar att alkoholens goda sidor syns mycket tydligare i samhället än de negativa – och dessutom bygger alkoholens kulturella status delvis på myter.

– Som till exempel påståendet att små mängder alkohol är bra för hälsan. Det har upprepats i offentligheten i 20 år, men det stämmer helt enkelt inte, säger Johannessen.

Så när någon som lever enligt den norska alkoholkulturen tar med sina alkoholvanor till ett vårdhem uppstår en paradox.

– Frågan är hur vanorna kommer i konflikt med vårdenhetens uppdrag: att främja hälsan, säger Aud Johannessen.

Flera av dem i personalen som intervjuades i samband med undersökningen var glada över att forskarna lyfte de här frågorna. I och med intervjun fick de anledning att fundera på vilken praxis äldreboendet borde ha när det kommer till alkohol.

– Det handlar inte om okunskap, men de är kanske inte vana att reflektera över det, säger Johannessen.

”Att vända en trend tar tid, men vi skrapar på ytan till en förändring”

Aud Johannessen skulle önska att alkohol skulle diskuteras mera på äldreboendena. Alkoholen borde ingå i den helhetsbild man vill arbeta för, där man också tar i beaktande medicinering och hälsa i stort. En enhetlig policy borde styra över de här besluten, inte personalens egna värderingar.

– Man borde prata mera, och fråga de boende vad de själva önskar när det är dags för något lite extra. Och vill de ha ett glas likör ibland så skall det väl vara okej, förutsatt att medicineringen tillåter det.

Forskningsrapporten kan vara ett steg på vägen mot en ökad reflektion på äldreboendena.

– Jag tror att dylika forskningsrapporter och dialoger ger dem anledning att fundera över sin egen praxis.

Hur stor förändringen blir, och när den kommer, handlar om hur samhället förändras i stort. Aud Johannessen nämner tobaksrökning som ett exempel.

– Det tog 25 år från det att man började ifrågasätta att man röker inomhus eller i närheten av barn till att alla numera röker utomhus.

Hon tror att alkoholvanorna kommer att ändras enligt samma mönster, en process som nu har fått sin början.

– Vi har börjat att ifrågasätta, att skrapa lite på ytan.

FacebookTwitterEmailPrint