Ny WHO-rapport om de nordiska alkoholmonopolen

Alkohol

Maria Renström, kontrakterad av WHO att bistå i arbetet på narkotika och alkoholområdet, samt sekreterare i utredningen om folkhälsopolitiken
Publicerad 5 feb 2025

I februari i år publicerade Världshälsoorganisationens regionkontor för Europa (WHO) en ny rapport om betydelsen av de nordiska folkhälsobaserade detaljhandelsmonopolen för att minska alkoholrelaterade skador. Rapporten har tagits fram i samarbete med forskare och representanter från folkhälsoområdet i de nordiska länderna. I rapporten redovisas bland annat data om alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad dödlighet, ungas alkoholkonsumtion och debutålder.

Varför publicerar WHO en sådan rapport nu? Monopolen har funnits i många år och de nordiska länderna med detaljhandelsmonopol har lägre alkoholkonsumtion och lägre alkoholskador än genomsnittet i EU. Nedan ser vi den totala alkoholkonsumtionen, samt alkoholrelaterade dödsfall. Monopolländerna i grönt.

WHO diagram
Den totala alkoholkonsumtionen per capita (APC) för den vuxna befolkningen (15+ år) i EU27-länderna, Island och Norge, 2019. S. 17 i rapporten.
WHo graf
Andelen alkoholrelaterade dödsfall bland alla dödsfall i EU27-länderna, Island och Norge, 2019. S. 19 i rapporten.

En av anledningarna är dagens politiska förändring som påminner om de diskussionerna som fördes i Sverige och Finland inför EU-inträdet i början 1990-talet, där det fanns farhågor att EU skulle kräva att alkoholmonopolen avskaffades. Intressant att notera att det är just studier som visat på att länder med detaljhandelsmonopol har en låg alkoholkonsumtion som startat debatten framför allt i Sverige och Finland.

Har monopolen spelat ut sin roll?

Eftersom konsumtionskurvan sjunkit och det konsumeras allt mindre alkohol i de nordiska monopolländerna, har vissa partipolitiker och nationalekonomer menat att monopolen och de höga skatterna inte behövs längre.  Som svar har WHO därför gått igenom den forskning som finns om vilket ramverk och åtgärder som har haft störst betydelse inom en modern folkhälsobaserad alkoholpolitik, för att nå de alkoholpolitiska målen. Flera studier har under många år kunnat visa på att de mest kostnadseffektiva sätten att minska alkoholkonsumtionen och relaterade skador är de såkallade ”best buys”, alltså att

  • minska tillgängligheten,
  • att hålla höga priser och skatter, samt att
  • begränsa eller förbjuda marknadsföring.

Best buys- och lite till

Samtidigt betonar WHO att den restriktiva politiken måste ske inom det som kallas en omfattande (comprehensive) politik. Till exempel krävs evidensbaserad prevention, kontroll av åldersgränser, kunskapshöjande insatser för att påverka normer med mera.  I rapporten presenteras därför undersökningar som visar på risken för ökade hälso-, sociala och ekonomiska skador av en försvagning eller avveckling av alkoholmonopolen, som är en av de viktigaste byggstenarna inom alkoholpolitiken.

Från förmynderi till service

I rapporten beskrivs också  den utveckling som monopolen genomgått de senaste decennierna. Från delvis ”förmynderi” med enbart köp över disk till självbetjäning, utbildad och kunnig personal, avsaknad av vinsttänk och en butiksdesign som undviker merförsäljning. Förändringar som inneburit att befolkningen erbjuds jämlik service i hela landet, och att monopolen åtnjuter  ett förtroende och stöd bland befolkningen i de nordiska länderna.

Rapporten finns att läsa här. 

Artikeln är skriven av

Maria Renström, kontrakterad av WHO att bistå i arbetet på narkotika- och alkoholområdet, och sekreterare i utredningen om folkhälsopolitiken

på uppdrag av PopNAD

FacebookXLinkedInEmailPrint