När monopolen tog ställning i världspolitiken

Den 24 februari 2022 angrep Ryssland grannlandet Ukraina, vilket sände en chockvåg genom Europa och världen. Som motreaktion instiftade västvärlden stora sanktionspaket riktade mot Ryssland, med avsikt att reglera bland annat ekonomin, rörlighet och handel. Västerländska bolag stängde sina kontor, butiker och restauranger i Ryssland. I Norden sågs ryska varor och importprodukter plockas ner från affärshyllorna, som en reaktion mot kriget. Ryska varor försvann från sortimenten i dagligvaruhandeln, och från restaurangernas menyer. Hur gjorde då de nordiska alkoholmonopolen?

Snabba reaktioner

Finländska Alko var den första att meddela om ett omedelbart säljstopp. I ett pressmeddelande från den 28.2 skriver Alko att de sedan invasionens början fört diskussioner med olika berörda parter, såsom importörer, om att dra bort ryska produkter från marknaden. I pressmeddelandet poängteras att situationen i Ukraina är exceptionell och upprörande, och att Alko tar sitt ansvar genom att stoppa försäljningen i såväl butiker som på webben. Även feedback från kunder har vägts in i beslutet.

Senare samma dag gav svenska Systembolaget ut ett pressmeddelande, där det framkommer att de omedelbart, tillsvidare, stoppar försäljningen av ryska artiklar i sitt sortiment.  Bolaget hänvisar till att Sveriges regering konstaterat att Rysslands angrepp kränker Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Invasionen är ett uppenbart brott mot internationell rätt, situationen är exceptionell, och orsakar stort lidande för den ukrainska befolkningen.

Följande dag, 1.3 meddelar norska Vinmonopolet att de omgående plockar bort alla ryska produkter, eftersom invasionen orsakar stort lidande för den ukrainska befolkningen, och är ett allvarligt folkrättsligt brott. I pressmeddelandet understryker Vinmonopolet att helse- og omsorgsdepartementet backar upp beslutet.

Även Isländska Vínbúðin valde att agera den 1.3, men från en lite annan vinkel. I pressmeddelandet hänvisar de till de andra nordiska monopolens beslut att sluta sälja ryska varor, men poängterar att Island saknar en myndighet som kan ta ställning i frågor om denna typ av unilaterala beslut. Av detta skäl tvingas Vínbúðin förhandla separat med alkoholleverantörerna. Då pressmeddelandet publicerades hade monopolet förhandlat fram ett avtal för att få bort fyra av de fem ryska produkterna i sortimentet. Ett märke – vodkan ”Beluga Noble” stod ännu kvar på hyllorna.

Är den ryska vodkan en storsäljare?

Hurudan effekt har bojkotten av de ryska produkterna på monopolens försäljning? Hur mycket påverkas sortimenten, och hur många varor talar vi om?

Även om Ryssland är känt för sin vodka, visade det sig att försäljningen i Norden är marginell. Alko drog bort kring 30 produkter. År 2021 stod försäljningen av de ryska produkterna för 128 000 liter, vilket motsvarar 0,1 procent av den totala försäljningsvolymen.

Systembolaget hade tre ryska produkter i sitt fasta sortiment, och ytterligare 30 som gick att beställa. Precis som i Finland var försäljningen relativt liten. Under en procent av alla starkvaror som såldes var ryska.

Vinmonopolet drog bort 18 ryska produkter, som tillsammans motsvarade 0.04 procent av bolagets årliga omsättning.

Vínbúðin hade fem ryska produkter i sitt sortiment, varav 4 drogs bort. De ryska varorna stod för 0.02 procent av den totala alkoholförsäljningen år 2021.

Sammantaget kan man konstatera att ryska alkoholdrycker inte stått för någon betydande försäljning i Norden, utan besluten att ta bort rysktillverkade produkter är av en principiell karaktär, i linje med övriga sanktionsbeslut. Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget säger till exempel till TT att det inte är frågan om en ”protest” mot Ryssland, utan en naturlig följd  av invasionen i Ukraina.

Monopolen brukar sällan agera politiskt

 I Systembolagets och Vinmonopolets närhistoria finns inga motsvarande aktioner, och i Finland får man backa tillbaka till 1993 för att hitta en produkt som plockats bort ur sortimentet av politiska orsaker. Den gången handlade det om Salmiak Koskenkorva, alltså Koskenkorva brännvin smaksatt med salmiak som hade lanserats i början av år 1993.

Salmiak Koskenkorva innehöll lika mycket alkohol som vanlig Koskenkorva (38 volymprocent), men tack vare att den klassades som en likör såldes den för ett billigare pris. Smaksättningen visade sig locka speciellt unga konsumenter. På kort tid blev ”salmaren” en glödhet trendprodukt.

På två månader såldes det över en miljon flaskor, och tillverkningskapaciteten räckte inte till. Strax blev produktens popularitet en medial fråga. I mars 1992 beslöt dåvarande minister Toimi Kankaanniemi att stoppa försäljningen, med hänvisning till alkoholpolitiska skäl. Tre år senare, 1995, i samband med Finlands anslutning till EU återförde Alko produkten i sitt sortiment.

I dagsläget vet vi inte när Alko, Systembolaget, Vinmonopolet och Vínbúðin kommer att återlansera de ryska varorna som nu ligger i lager. Systembolagets Ulf Sjödin har uppgett till TT att ” säljstoppet ’förhoppningsvis’ inte gäller för evigt”, vilket återspeglar den osäkra realpolitiska situationen vi befinner oss i våren 2022.