Stigma – ur vetenskapsredaktörens synvinkel

I början av september deltog jag i det årliga mötet för International Society of Addiction Journal Editors (ISAJE). Det är ett möte för redaktörer för vetenskapliga tidskrifter inom alkohol, narkotika, doping, tobak- och spelområdet (ANDTS) där vi kan prata öppet om gemensamma utmaningar och hålla koll på utvecklingen inom området.

Flera perspektiv att beakta

En fråga som diskuterades ur många synvinklar var stigma. En session i samband med ISAJE-mötet presenterade ett forskningsprojekt kring vilka begrepp klienter vid en metadonklinik föredrog gällande olika bruksrelaterade fenomen. Vad är till exempel det bästa ordet för att beskriva en kort period av drogbruk efter flera månader av nykterhet? På det stora hela föredrog deltagarna termer som är i linje med de riktlinjer som till exempel personalen i kliniken följer, men variationen deltagarnas preferenser var slående.

En annan session handlade om problematiska bildval i media och i vetenskapliga tidskrifter. ISAJE-mötesdeltagarna fick se hur tidningar använder sig av bilder av skålande glada konsumenter då de rapporterar om alkoholens skadeverkningar och diskuterade frågor gällande bildsättning. Ett gemensamt problem för de flesta redaktörer var att bildbanker tenderar att främst innehålla bilder på vårt område som antingen är stigmatiserande, glorifierande eller reklam. Det här är ett problem som även PopNAD ständigt får kämpa med.

Här är några frågor som redaktörer kan tänka på vid bildsättning:

• Uppmuntrar eller glorifierar bilden beteendet i onödan?
• Skulle industrin använda bilden i sitt reklammaterial?
• Kunde bilden vara en trigger för en person med missbruk?
• Syns ett särskilt varumärke i bilden?

Tidskrifternas roll i att minska stigma

Vetenskapliga tidskrifter är till en del spegelbilder av den forskning som bedrivs på området. Men tidskrifter kan också driva förändring och aktivt vara involverade i att minska stigma, genom att jobba med redaktionell opinionsbildning, ha goda riktlinjer för språkbruk och terminologi, främja stigmareducerande forskning, lyfta fram personliga berättelser, och genom att sprida medvetenhet om problem och fallgropar.

Den mest centrala sessionen handlade om just detta . De flesta tidskrifter inom ANDTS-området har olika uttalade och outtalade riktlinjer gällande vilka slags begrepp de föredrar. Det är omöjligt att hitta begrepp som alla kan vara överens om i och med att tidskrifterna representerar olika forskningstraditioner, geografiska områden och språk. Tidskriften Addiction publicerade i somras en ledare som illustrerar svårigheterna i att hitta rätt ordval även då alla involverade är överens om att vi borde undvika terminologi som skadar utsatta grupper.

Journal of Substance Use  har infört totalförbud på bruk av begrepp som abuse och misuse, medan andra tidskrifter går med på att använda dessa begrepp i särskilda fall.

Ett relaterat problem är att många tidskrifter har olyckliga namn som inte längre speglar samtiden. Men att ändra namn på en tidskrift är ingen liten grej. Journal of Substance Use hette en gång i tiden Journal of Substance Misuse. Tidskriften Substance Abuse håller som bäst på att ändra namn och kommer från och med 2024 att heta Substance Use: Research and Treatment.

Hälsoperspektiv på stigma

Många av tidskrifterna representerade i ISAJE domineras av medicin och beteendevetenskaperna och därför tenderar diskussionen ofta att ta avstamp i ett hälsoperspektiv: stigma leder till försämrad hälsa, och rädsla för stigma hindrar människor att söka vård.

Det här sättet att närma sig frågan om stigma är rätt så typiskt. National Institute of Drug abuse (NIDA) i USA, som är världens största finansiär av ANDTS-forskning (budget år 2022 $1,852.503,000) har publicerat flera anvisningar om hur experter kan undvika stigmatiserande språk. NIDAs rekommendationer gällande bättre språkbruk handlar bland annat om att använda ord som pekar på att en person har ett problem istället för att personen är problemet, till exempel genom så kallat person först-språk: person med narkotikaproblem istället för narkoman.

Fokus i NIDAs rekommendationer ligger nästan uteslutande på stigma relaterat till beroende, och på språkbruk kring personer med någon form av diagnos. En aspekt som förbises totalt är att bruk kan vara stigmatiserat även i sådana fall då det inte handlar om beroende.

Artikeln är skriven av Tom Kettunen, redaktör för NAD.