Unga män särskilt drabbade då ojämlikhet i hälsa ökar

På konferensen Health Equity in the Nordic Region presenterade docent Sven Bremberg från Karolinska institutet rapporten Unga mäns hälsa i de nordiska länderna som han skrev förra året på uppdrag av den nordiska folkhälsoarenan. Alla presentationer från konferensen finns nu samlade i rapporten Jämlik hälsa i Norden.

Unga män bryter trenden

I Norden råder generellt en positiv utveckling för alla grupper, men den socialt betingade ojämlikheten i hälsa har tilltagit under de senaste decennierna. Även om de socioekonomiskt starka grupperna har haft en bättre utveckling än övriga, så har alla grupper ändå fått det bättre. Denna trend gäller dock inte i gruppen unga män. I Sverige har utvecklingen stagnerat för gruppen unga män i åldern 15-29 år, där den ojämlika hälsan ökar.
– Depression, drogproblem, nack- och ryggsmärtor, självmord samt självtillfogade skador och våld mellan personer är främsta orsakerna till unga mäns ökade ohälsa. Alla problem drabbar socialt missgynnade grupper i större utsträckning. Ökningarna är mest påtagliga i Sverige.

Arbetsmarknadens påverkan

En bakomliggande faktor till att unga män halkar efter i utvecklingen kan vara ökade krav på arbetsmarknaden i kombination med ett utbildningssystem som inte anpassats till förändringarna:
– Efterfrågan på mindre kvalificerade arbeten har minskat markant i Norden, medan efterfrågan på högutbildade ökat. Utvecklingen beror sannolikt i ökade krav för inträde på arbetsmarknaden, vilket i sin tur hänger samman med ökad global konkurrens, säger Bremberg.

Ny åldersperiod

Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige definierar en så kallad etableringsålder – den ålder vid vilken minst 75 procent av befolkningen i en viss årskull förvärvsarbetar så de kan försörja sig själva. År 1990 var etableringsåldern 21 år för män och 20 år för kvinnor. År 2010 har denna ålder förskjutits till 26 år för män och 28 år för kvinnor, konstaterar Bremberg. I rapporten refererar han till den amerikanska psykologen, Jeffrey Arnett, som talar om en ny åldersperiod: framväxande vuxenhet (emerging adulthood):
– Perioden avser åldrarna 19-29 år då unga lämnat gymnasiet men ännu inte etablerats i sina vuxna roller. För vissa medför denna tid en stor frihet som utnyttjas till resor och självförverkligande, men för unga som saknar socialt skyddsnät präglas denna tid av osäkerhet, oro och arbetslöshet. Män drabbas hårdare av denna åldersperiod, då de lyckas mindre bra i skolan jämfört med tjejerna.

Sociala skillnader i dödlighet

I alla åldrar är dödligheten bland män högre än bland kvinnor. Överdödligheten bland män är som högst i åldern 20-29 år. Den markanta överdödligheten i denna åldersgrupp motiverar utifrån ett folkhälsoperspektiv ett ökat fokus på män i den aktuella åldersgruppen, konstaterar Bremberg:
– Det är möjligt att tävlan för att nå en social position är mer uttalad för män än för kvinnor i denna ålder och att detta medför ett ökat risktagande och medföljande högre dödlighet.

De sociala skillnaderna i dödlighet och ökningen av de socialt betingade formerna av hälsoproblem visar samma tendens. Levnadsvillkor som påverkar hälsan förefaller under senaste decennierna ha försämrats för grupper av socialt mindre gynnade män, konstaterar Bremberg i rapporten.
– En svensk studie visar på samband mellan låga skolprestationer och risken för självmord i åldern
25-34 år. Risken var 4,6 gånger högre bland den sjättedel av de unga männen som hade de sämsta skolprestationerna i nionde klass jämfört med de ungdomar som hade goda prestationer. I samma studie var risken för drogproblem i åldern 16-35 år nästan sex gånger högre bland den sjättedel av eleverna som hade sämst skolprestationer i nionde klass.

Konferensen Health Equity in the Nordic Region arrangerades i samarbete med det svenska Socialdepartementet i Stockholm 22-23 november och var en del av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018.