”Traditionell undervisning ökar jämlikhet”

Rapporten Education Policy for Health Equality: Lessons for the Nordic Region analyserar kopplingen mellan hälsa, utbildning, kunskaper och pedagogiska metoder.

– Hälsa är ofta kopplat till utbildningsnivå i högre utsträckning än till inkomst. Därför är det viktigt att undersöka i vilken grad utbildningspolitiken kan bidra till, eller motverka, jämlik hälsa, konstaterar Heller-Sahlgren.

Progressiv pedagogik skapar ojämlik hälsa

I rapporten höjer han en kritisk röst mot den typ av progressiv, elevcentrerad pedagogik som nordiska länder tillämpar i olika utsträckning och efterlyser en tydlig, mer traditionell lärarroll. Den progressiva pedagogiken lägger stor vikt vid kommunikativa färdigheter, individens inlärningsglädje och att eleven själv inhämtar kunskaper. Mindre vikt läggs samtidigt vid traditionell, mätbar kunskap och lärarledd undervisning. Enligt Heller-Sahlgren tyder mycket på att progressiv pedagogik leder till mer ojämlik hälsa.

– Det finns en stark koppling mellan individers utbildning och kunskapsnivåer och deras självskattade hälsa i vuxen ålder. Progressiv pedagogik leder till sämre akademiska prestationer generellt sett, vilket sannolikt påverkar människors hälsa i vuxen ålder. Samtidigt verkar sådana metoder också leda till högre nivåer av trivsel och välbefinnande i skolan.

Anpassa utbildningssystemet

Heller-Sahlgren betonar att den psykiska hälsan hos unga i Norden inte har förbättrats i takt med att trivseln har ökat i skolan:

– Enligt undersökningen Health Behaviour in School-Aged Children har den psykiska hälsan bland skolungdomar sjunkit under 2000-talet och därmed rört sig i samma riktning som de sjunkande skolprestationerna. Samtidigt ser vi att elever idag i högre utsträckning tycker om skolan jämfört med i början av 2000-talet. Man bör vara försiktig med att dra kausala slutsatser av detta, men det stödjer forskningen som diskuteras i rapporten generellt sett.

De nordiska länderna har under 2000-talet inte lyckats särskilt bra i internationella kunskapsmätningar, exempelvis PISA-undersökningen som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Undantaget är Finland, som dock också har fallit kraftigt i olika internationella mätningar under de senaste åren.

Samtidigt har den progressiva, elevcentrerade pedagogiken fått starkt fäste i Sverige sedan 1990. Danmark, Island och Norge har också influerats i samma riktning, medan Finland länge höll fast vid en mer traditionell undervisning. Även Finland har nu börjat röra sig i samma riktning.

– För att maximera sannolikheten att skolsystemen bidrar till jämlik hälsa krävs förändringar. Sådana förändringar inkluderar anpassningar av läroplaner och andra styrdokument, lärarutbildningar och andra nyckelfaktorer inom utbildningssystemet i en mer evidensbaserad riktning. Det är såklart en utmaning att ändra de metoder som idag har fått starkt fotfäste i klassrummen. Men ett första steg i rätt riktning skulle vara att de nordiska länderna reformerar utbildningspolitiken på ett sätt som främjar jämlik hälsa på lång sikt, menar Heller-Sahlgren.

Omvärdera den elevcentrerade pedagogiken

Rekommendationen från rapporten är att den elevcentrerade pedagogiken bör omvärderas och fasas ut om skolan ska bidra till ökad jämlikhet i hälsa och ge alla barn en god utbildning. Följ forskningen som generellt visar att traditionell undervisning gynnar kunskapsinhämtning, betonar Heller-Sahlgren.

– Traditionella metoder och hierarkiska skolmiljöer tycks vara speciellt viktiga för att förbättra skolprestationer hos socialt missgynnande elever. Den progressiva pedagogiken ökar trivseln i skolan och kan också vara bra för att förbättra skolprestationer bland väldigt högt presterande elever. Men den gynnar inte de flesta andra.