Vi behöver mer kunskap för att kunna hjälpa ensamma äldre

Rapporten Ensamhet bland äldre personer i Norden, utgiven av Nordiska ministerrådet, presenterar översikter av tidigare forskning och analyser av känslan av ensamhet bland äldre personer. Redaktörer för publikationen är docent Lena Dahlberg från Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet och docent Carin Lennartson vid Karolinska Institutet.

– Vi har det ganska bra i Norden jämfört med andra europeiska länder men de som är ensamma behöver få hjälp och än så länge finns det inte tillräckligt med forskning om vilka åtgärder som hjälper, sammanfattar Lena Dahlberg innehållet i rapporten.

Inom de nordiska länderna är förekomsten av ensamhet något högre i Finland och Sverige. Ytterligare forskning behövs för att fastställa orsakerna till det. Statistiken visar att det inte skett några stora förändringar i de nordiska länderna över tid, förutom i Finland där förekomsten av ensamhet har minskat mellan åren 2012 och 2014. Inte heller i det fallet rör det sig om någon stor förändring och utifrån statistiken går det inte att säga om detta var en tillfällig förändring eller början på en trend.

Samband mellan ensamhet och ohälsa

Forskning visar att ensamhet har ett samband med ohälsa och kan till och med leda till en för tidig död. Tydligast är sambandet mellan ensamhet och nedsatt psykisk och fysisk hälsa.

– Det är ändå inte alltid möjligt att avgöra sambandets riktning eller graden av kausalitet, eftersom forskningen ofta är baserad på studier som undersöker situationen vid ett tillfälle snarare än studier som följer individer över tid. Leder ensamhet till depression eller depression till ensamhet, exempelvis. Få studier är dessutom genomförda specifikt på äldre personer, berättar Carin Lennartson.

Förutom dålig hälsa räknar Carin Lennartson upp följande riskfaktorer för ensamhet bland äldre personer i Norden: kvinna, stigande ålder, exkludering från sociala relationer, exkludering från civilt deltagande och otrygghet i lokalsamhället.

– Att inte ha eller förlora en partner inverkar, likaså nedsatt funktionsförmåga. En riskfaktor är också låga materiella resurser, framförallt den subjektiva upplevelsen om hur man klarar sig ekonomiskt. Om en person tror att den inte klarar sig på sina inkomster är risken för ensamhet högre, berättar Carin Lennartson.

Ensamheten ökar inte trots allmän uppfattning

En allmän uppfattning i Norden är att ensamhet bland äldre människor ökar medan forskningen visar att så inte är fallet. Det finns flera troliga förklaringar till detta.

– Medier tenderar att skriva om en försämrad situation och det finns eventuellt också en allmän uppfattning om att vi lever i ett mindre solidariskt samhälle. Dessutom passar uppfattningen om äldre personer som ensamma överens med andra stereotypier om dem, som att de är sköra eller i behov av vård, säger Lena Dahlberg.

Enligt rapporten är forskningen om ensamhet och äldre personer bristfällig och det är ett problem.

– Det är mycket som inte forskningen täcker, bland annat de flesta aspekterna av vården. Vi vet exempelvis inte hur det inverkar att ha hemtjänst. Det finns inte heller tillräcklig kunskap om hur olika livsfaser påverkar ensamheten senare i livet eller vilken inverkan välfärdssamhällets struktur har. Kunskapen om vad som kan göra situationen bättre är också mycket begränsad. Det finns med andra ord ett stort behov av mer forskning, bland annat om effekter av olika typer av interventioner riktade till äldre personer som känner sig ensamma, konstaterar Lena Dahlberg.

Fakta

• Enligt statistik från European Social Survey upplevde nästan 40 procent av äldre personer i Europa ensamhet ibland eller oftare under veckan innan mättillfället år 2012.
• År 2012 var andelen i åldrarna 60 år eller äldre som upplevde ensamhet 26,8 procent i Finland, 23,4 procent i Sverige, 16,5 procent i Norge, 17,1 procent i Danmark och 18,2 procent på Island. I åldersgruppen var det endast en till två procent i Norden som upplevde ensamhet alltid eller nästan alltid.
• Ensamhet och social isolering är relaterade till varandra men det är viktigt att särskilja begreppen. Upplevelsen av ensamhet är subjektiv. Begreppet social isolering innebär brist på sociala kontakter med familj, vänner och andra i ett socialt nätverk och är ett mer objektivt mått på antal sociala kontakter man har.
• Rapportskribenterna Lena Dahlberg och Carin Lennartsson är medlemmar i Nordens välfärdscenters expertgrupp om ensamhet och social isolation. Läs mer här:
  Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden