Lyssnar vi på rusmedelsforskaren?
Blogg Matilda Hellman, Sociolog vid Helsingfors universitet, chefredaktör för tidskriften NAD Publicerad 9 jun 2017
Vad är alkohol- och drogforskningens betydelse i dagens samhälle? Vad har den någon gång varit, och vilken kommer dess roll att vara i framtiden?
Vad är alkohol- och drogforskningens betydelse i dagens samhälle? Vad har den någon gång varit, och vilken kommer dess roll att vara i framtiden?
Det här var temat för den finländska alkohol- och drogforskarföreningens vårseminarium, som arrangerades i samarbetet med University of Helsinki Centre for Research on Addiction, Control and Governance (CEACG).
I samband med förslaget till den nya alkohollagen har alkoholforskarens mediala offentliga roll aktualiserats.
Alkohol som samhällspolitisk fråga är ideologiskt laddad och mycket av den offentliga diskussionen baserar sig på känslor och tyckande, och i mindre utsträckning på gedigen kunskap om hur det finska folket konsumerar och reagerar på förändringar i tillgänglighet och prissättning.
För alkoholforskaren uppstår en ambivalent situation, där det kan verka omoraliskt att inte påpeka hur vilseledande vissa intresseparter framställer sakförhållandena.
En expert som ofta tillfrågas av medierna är forskningsprofessor Pia Mäkelä vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). I sitt anförande tog Mäkelä upp forskarens roll som kommunikatör av den kunskap hen producerar och besitter. Hon exemplifierade med olika påståenden som klart tillhör forskarens expertisområden och sådana som inte gör det. Men när överskrider då forskaren gränsen till den politiska påverkarens roll?
Mäkelä beskrev det försiktiga förhållningssätt som hon själv känt sig manad att anta, men demonstrerade sedan hur svårt det är att hålla sig till en klar separering i nymediernas tidevarv. Mäkelä, som är aktiv på Twitter, visade exempel på hur svårt det är att på basis av det korta formatet i sociala medier avgöra ifall diskussionspartnerna är skickliga retoriker och lobbare, eller ifall de verkligen inte känner till den gedigna kunskap som finns på området.
I den påföljande diskussionen tycktes deltagarna enas kring hållningen att det inte är rätt att förbli alldeles tyst om felaktig eller illa underbyggd kunskap sprids och godkänns av allmänheten. De beslut som fattas med felaktig information som grund kan ha fatala samhälleliga konsekvenser.
