Barnet, hemmet och alkoholen
BloggFörr i tiden passade ”hem och alkohol” illa ihop. Det förde tankarna till problem – för männens del till egna alkoholproblem, för hustrurnas och barnens del till problem med man och far.
Nu för tiden använder nio av tio finländska män och kvinnor alkohol, drygt 80 procent av dryckestillfällena äger rum hemma och den vanligaste dryckessituationen går ut på att ett äkta eller sällskapande par tar sig ett glas på hemmaplan. Drickandet har blivit en del av hemmet. Och där hemma finns det ofta barn. Alkoholen har inte bara fysiskt tagit sig in i hemmen.
Kring alkoholbruket har det rotat sig olika sysselsättningar, situationer och ritualer. Till de vanligaste i vår kultur hör bastubadande och måltider under veckoslutet. Men det finns också andra ”möjligheter”: det går an att ta sig en liten i samband med trädgårdspyssel, då arbetsdagen övergår i fritid, vid kvällsmåltider också till vardags, när man sitter framför tv:n, då kvällen övergår i natt och så vidare…
Mitt i stöket finns också det nyfikna barnet. Frågan är vad barnet ser. Hemmen har fyllts med rekvisita, som hör till de här aktiviteterna: flaskställningar, barskåp, vinkylare, iskrossare, vackra glassortiment, kanske egna lekcocktailglas för barnen, till och med bardiskliknande inredningselement. Alltså mestadels standardprylar i ett välutrustat hem.
Finländarnas alkoholbruk fyrdubblades från 1960 till rekordåret 2007. Flera faktorer bidrog till detta. Det uppenbarade sig nya konsumenter (kvinnor, ungdomar, äldre), som drack oftare och mera per gång. Det uppstod nya dryckessituationer, till exempel idrotts- och kulturevenemang för barn och föräldrar, familjesammankomster och cocktailpartyn. Familjesemestrar i södern förde med sig intryck från främmande dryckeskulturer.
En stor del av dessa förändringar har hittat sin väg till hemmets sfär och blivit en del av makarnas och deras familjebekantas beteende. Restaurangerna och pubarna, där barnen inte hört hemma i vårt land, har däremot tappat terräng på alkoholmarknaden: ännu för 20 år sedan var deras andel av den försålda alkoholen ca 25 procent, medan den i dag uppgår till endast 13 procent. Grovt uttryck: där barnen finns, där finns alkoholen.
Och till på köpet: drickandets inträde i hemmet har burits upp av ett mycket finskt fenomen, som ägt rum exakt samtidigt som alkoholkonsumtionen ökat och som i högsta grad omfattar barnen – det snabbt ökande antalet sommarstugor. När välfärden och fritiden ökade under 1960-talet, steg antalet stugor med fart. 1970 statistikfördes 176 000 stugor, 1990 uppgick antalet till nästan 370 000 och idag är vi uppe i 500 000 stugor. Stuglivet inverkade för sin del på mat- som dryckesvanorna. Ett besläktat kapitel är den familjecentrerade grillkulturens inmarsch på 1970-talet och dess remarkabla utbredning under de påföljande decennierna.
I dag är ”hem och alkohol” en allmänt accepterad kombination. Främst handlar det om oproblematiska dryckessituationer. Å andra sidan är det problemdrickande som utspelar sig just i familjekretsen en av de viktigaste orsakerna till att barn och ungdomar mår illa. Därför skulle det löna sig för föräldrarna att tänka på vad slags synlig eller osynlig ”alkoholpolitik” som råder i den egna familjen. I den diskussionen är de växande barnen och ungdomarna en viktig part.
