Unga i Oslo använder mer cannabis nu än för tre år sedan

Ungdomsundersökningen Ung i Oslo 2018 är den femte undersökningen om ungas liv och tidsanvändning som har gjorts sedan 1996. Den är en del av den nationella Ungdata-undersökningen, som samlar in data från unga i hela landet. Årets resultat för både den nationella undersökningen och den lokala Oslo-undersökningen visar att de allra flesta unga mår bra.

– De har det bra i skolan, de har det bra med sina föräldrar, de har vänner och lever aktiva liv på fritiden. Många idrottar eller sysslar med olika digitala aktiviteter, som också innebär kommunikation med andra unga, säger forskaren och ledaren för Ungdata-undersökningen, Anders Bakken på Velferdsforskningsinstituttet NOVA.

Negativ riktning

Den positiva utvecklingen som man har kunnat se i flera länder, med unga som har varit duktiga både i skolan och på fritiden, har däremot stannat upp.

– Det finns vissa utvecklingstecken, några indikatorer som visar på att det går i fel riktning. Vi bedömer att det kan vara värt att bekymra sig lite över dem. Det handlar dels om psykisk och fysisk ohälsa, men också om cannabisbruk.

15 procent av de unga i Oslo har använt cannabis det senaste året. Bland pojkar har andelen som har provat cannabis ökat med 7 procentenheter på tre år.

– Vi ser att cannabisbruket ökar, speciellt bland pojkar. Vi ser också en ökning i ungdomskriminalitet och våld bland unga. Det är bara tre år sedan den senaste undersökningen och förändringen är inte dramatisk, men riktningen är negativ på de här områdena.

Mer cannabis i rika stadsdelar

Anders Bakken talar om ett trendbrott.

– Då det gäller kriminalitet, våld och cannabisbruk ser vi att det ökar mer bland pojkar än flickor, men när det gäller psykisk ohälsa är ökningen störst bland flickor. Tidigare har vi sett en ökning av psykisk ohälsa över en längre tid bland flickor, men nytt nu är att vi ser en ökning också bland pojkar, bland dem har det varit ganska konstanta tal över en längre tid.

I Oslo finns stora socioekonomiska skillnader mellan de olika områdena, och de ungas socioekonomiska förutsättningar varierar mycket.

– Vi ser att ökningen av cannabisbruk är något högre på västkanten i Oslo, det vill säga i de delar där de rikaste människorna bor. Det är i de områdena där det bor flest människor med hög socioekonomisk bakgrund som man ser att ökningen i cannabisanvändningen är störst.

I de områdena där cannabisanvändningen i den förra undersökningen var högst har den också ökat mest.

Utbudet ökar

Ung i Oslo-undersökningen visar också att de unga börjar använda cannabis allt tidigare.

– När vi jämför undersökningen från 2015 och den från 2018 är andelen som har provat hasch eller marijuana i en årskurs densamma som den var i en årskurs högre för tre år sedan.

Också i den nationella Ungdata-undersökningar ses samma trend, andelen unga som använder cannabis ökar. I gymnasiets tredje klass (Videregående i Norge) har 24 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna provat hasch eller marijuana under det senaste året.

I undersökningarna ställs främst frågor om utbudet av cannabis.

– Vi ser att det ökar, att det är lättare att få tag på cannabis kan alltså vara en möjlig förklaring till att bruket ökar. Men generellt tänker vi att det handlar om en förändring i ungdomskulturen, att prova hasch eller marijuana kan vara ett tecken på en lite mer liberalare ungdomskultur.

Förändring i ungdomskulturen?

På många områden har man i undersökningar sett att unga har blivit ordentligare, de sköter skolarbetet, har hobbyer och använder mindre rusmedel.

När jag har hållit föredrag har många frågat var det här ska sluta, när ska unga bli lite galnare igen? Kanske vi har kommit dit nu, och att det vi ser i de senaste undersökningarna är ett uttryck för en förändring i ungdomskulturen. Att dricka alkohol kan vara en del av att inte vara ordentlig.

Då det gäller tiden som unga sätter på läxor ser man nu en stor förändring.

– Jag tror att den ändring som vi ser gällande tiden som används på läxor är mycket större än alla de andra negativa förändringar som vi hittar. Alla de andra ändringarna som går i negativ riktning ändrar sig med 2 till 5 procentenheter, men den ändring som vi ser med läxor är mycket större, 13 procentenheter för flickor och 9 för pojkar.

Anders Bakken tror ändå inte att det handlar om att unga skulle ha blivit latare.

– Jag tror att unga fortfarande är sysselsatta av skolarbete, och vill göra det bra. Min hypotes är att det är skolan och lärarna som har ändrat praxis, rätt och slätt, eftersom vi i Norge har haft mycket debatt kring psykisk ohälsa och om skolstress är en av orsakerna till den. Jag tror att det finns en motreaktion mot att det har förekommit mycket prov och läxor i skolan, i en kommun har politikerna till exempel bestämt att eleverna inte ska få mer läxor än en timme per dag. Man har tidigare sett att unga brukar sätta tre till fyra timmar på läxor.

Efterlyser mötesplatser

De tecken på en ungdomskultur i förändring som hittas i Oslo hittas också på mindre ställen i Norge, det här gäller till exempel användningen av cannabis.

– I de lokala undersökningarna från många andra ställen har vi sett att många kommuner visar på samma förändring som i Oslo. Det styrker också hypotesen om att det finns vissa underliggande ungdomskulturella drag, som dels kan vara nationellt specifika, men de kan också vara en del av en internationell trend.

I ljuset av resultaten från Ungdata-undersökningarna ser Bakken att den viktigaste insatsen är att skapa mötesplatser.

– Om man ska peka på en övergripande sak gäller det att skapa trygga och goda mötesplatser för unga, både i och utanför skolan. Det handlar om att fortsätta det positiva arbetet som har gjorts med att skapa skolor som är trygga och fri från mobbning, men också att skapa andra mötesplatser. Det här är ett långsiktigt arbete, ingenting som man kan göra snabbt, men det är viktigt eftersom vi befinner oss i en situation där det är många unga som sitter hemma och kommunicerar via sociala medier och spelar dataspel. Det gäller att få unga att träffa varandra och bli konfronterade på lite andra sätt än de gör digitalt. Det tycker jag att är viktigt.