Svenska ungas cannabisvanor hänger ihop med egenskaper i skolklassen

Att öka kunskapen om vilka ungdomar som börjar med cannabis och varför de gör det prioriteras i många länder. Ambitionen är att förebygga nyrekrytering till narkotikamissbruk och relaterade problem. Under senare år har denna forskning mest riktats mot förklaringsfaktorer på individnivå. I denna studie visar vi att cannabisanvändningen är kopplad till både elevernas egna riskfaktorer och till hur stor andel elever i deras skolklasser som har sådana riskfaktorer.

Få unga cannabisanvändare

I de undersökta årskullarna med niondeklassare (15 till 16 år) och andraklassare i gymnasiet (17 till 18 år) var det enbart 11 procent som någonsin hade prövat cannabis, och så få som tre procent som gjort det fler än tio gånger. Närmare 40 procent av skoleleverna i det representativa urvalet ansåg dock att riskerna med att pröva cannabis är små eller obefintliga.

De flesta individuella riskfaktorerna hade ett samband med att ha använt cannabis. Låga riskuppfattningar i förhållande till att pröva cannabis, en tidig debutålder när det gäller tobaksanvändning och berusningsdrickande och skolk ökade oddsen betydligt för att ha prövat cannabis såväl som att ha använt mer än tio gånger.

Betydelsen av klimatet i skolklassen

Vi undersökte också sambanden mellan cannabisanvändning och egenskaper på skolklassnivån. Vi såg att de flesta egenskaperna hängde samman med cannabisanvändning på skolnivå. Vissa av skolklassvariablerna (riskmedvetenhet och skolk) hade ett samband med cannabisanvändning som gick utöver de individuella. Detta visar att det övergripande ”klimatet” i elevernas skolklasser kan ha betydelse för om ungdomar använder cannabis eller inte.

Vår studie belyser de förstärkande effekter som kan uppstå när många ungdomar med en viss typ av egenskaper samlas i samma skolklass. En individs benägenhet att använda cannabis ökar när det är fler personer i hens skolklass som skolkar eller ser låga risker med cannabis. För att förstå varför ungdomar använder cannabis och hur vi ska förebygga det bör vi beakta både ungdomars sociala sammanhang och deras individuella riskfaktorer.

Utifrån våra resultat verkar låg riskmedvetenhet avseende cannabis ha störst betydelse när den förstärks i ett socialt sammanhang med flera individer som befinner sig i ”riskzon”. Annan forskning har visat att ungdomars sociala omständigheter är helt väsentliga för vilka som hamnar i narkotikamissbruk.

Patrik Karlsson
docent i socialt arbete vid Stockholms universitet

Mats Ekendahl
docent i socialt arbete vid Stockholms universitet

Isabella Gripe
doktorand, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN)/Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet

Jonas Raninen
Med.Dr, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN)/Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet