På Island överskuggar opioidkrisen frågan om cannabislegalisering

Hösten 2017 föreslogs en legalisering av cannabis i det isländska parlamentet, men förslaget väckte ingen större diskussion och man röstade aldrig om saken. Utöver det förs debatten om avkriminalisering av cannabis för eget bruk, eller legalisering, ganska tyst i det isländska samhället, säger Helgi Gunnlaugsson, professor i sociologi vid Islands universitet i Reykjavik, Háskóli Íslands. Det som däremot diskuteras är den opioidkris som Island befinner sig i.

– Den officiella synen på Island är att vi har en opioidkris, kanske inte lika allvarlig som den i USA, men inte långt ifrån. Det finns så många exempel på överdoser och polisen och vårdpersonal har gått ut i medierna och pratat om det här.

Receptbelagda läkemedel

På Island finns mycket receptbelagda mediciner i omlopp, enligt statistik från Nomesco skrivs det ut långt mer opioider på Island än i övriga Norden. Också då det gäller medicinsk behandling av ADHD och konsumtionen av anti-depressiva ligger Island på topp i en nordisk jämförelse.

– Det skrivs ut mer Ritalin på Island per person än i de flesta andra länder i världen, minus USA kanske. Det skrivs ut över dubbelt mer än i andra nordiska länder. Det finns mycket lagligt utskrivna läkemedel som skrivs ut till både unga och vuxna patienter, antagligen kommer en del av dem ut på den svarta marknaden. Men det kan finnas andra källor också, eventuellt smuggling, och antagligen kommer en del från de stängda Facebook-grupper där det säljs droger. Det finns tillgång på allt utom heroin, som inte finns på Island. Om det inte fanns så potenta opioider kanske det skulle finnas utrymme för heroin.

Helgi Gunnlaugsson är med i ett nordiskt forskningsprojekt där man undersöker droger i sociala medier. På Island finns åtminstone trettio till fyrtio Facebook-grupper där olika illegala droger och också opioider säljs. En av Gunnlaugssons studenter har lyckats gå med i flera grupper.

– För mig var grupperna en stor överraskning. I dem finns allt du kan tänka dig till salu, det är lite som pizzaleveranser, du beställer i gruppen och får det levererat. Köparen syns inte, alla profiler är fejk och köparna anser det inte vara speciellt riskfyllt att handla där.

Unga vuxna testar

Attityderna mot droger och brukare är ändå hårda på Island, det visar Gunnlaugssons forskning. Mer än 80 procent var emot legalisering av cannabis 2014, och 2017 var mer än 60 procent emot avkriminalisering av personligt bruk.

Ändå har 35 procent av islänningarna över 18 testat cannabis någon gång under sitt liv, det visade en undersökning från 2017. Det här är en stor ökning från tidigare år, 2013 var motsvarande siffra 25 och 2002 var den 20.

– Det rör sig huvudsakligen om unga mellan 18 och 29, i viss mån 30- till 39-åringar. Nästan hälften av unga mellan 18 och 29 har testat cannabis. Men min forskning visar att de unga vuxna som använder växer ur bruket när de blir 35, 40 och äldre. Det är något som yngre gör och experimenterar med.

Orsaken till ökningen är dels tillgänglighet, hemmaodlingen av cannabis har ökat, speciellt efter 2009. Dels är det inte längre lika stigmatiserande att säga att man använder, fler erkänner att de gör det, enligt Gunnlaugsson.

– Det är fler som använder och prövar, men det behöver inte betyda att det är problembruk. Det är en helt annan historia. Cirka 5 procent uppgav att de hade använt under de senaste sex månaderna, den siffran har ökat lite de senaste åren.

Alkohol bland unga mer sällsynt

Cannabis förekommer också bland riktigt unga islänningar, 7 procent av 15- till 16-åringarna uppgav i en ESPAD-undersökning 2015 att de har prövat cannabis. Det europeiska medeltalet var 16 procent.

– 7 procent är en ganska hög siffra, det finns alltså fortfarande saker att göra. På Island har man lyckats få bort alkoholen från grundskolan, också 16- till 17-åringar dricker mindre. Vi har alltså varit ganska framgångsrika när det gäller alkohol, för att inte tala om tobak.

Argumentet för att cannabis ska vara olagligt handlar just om de unga, säger Gunnlaugsson, och drar paralleller till debatten som pågick då ölet legaliserades på Island 1989.

– Om 12-, 13- till 14-åringar börjar använda cannabis är det en stor riskfaktor för deras psykiska hälsa, sociala utveckling och välmående visar forskning. Det här är huvudargumentet varför man inte vill tillåta cannabis. Detsamma sades om öl, att det är vägen in i drickandet, unga börjar hellre dricka öl än dricka vodka eller whiskey. Det här var bara en föreställning, inget som backades upp av forskning eller förverkligades. Samma gäller cannabis nu, det ses som inkörsporten till starkare droger och förbudet rättfärdigas med att det skyddar unga.

Gunnlaugsson poängterar att man måste ta reda på vilka barn det är som börjar använda alkohol eller narkotika så tidigt, och undersöka vilka faktorer som ligger bakom.

– Det är något som är fel om man börjar så tidigt, något som kräver vår uppmärksamhet.

Konsekvenserna av liberalisering

Trots att det finns en diskussion om huruvida cannabis ska legaliseras eller om eget bruk ska avkriminaliseras, tror Helgi Gunnlaugsson inte att Island kommer att göra någondera om inte något annat nordiskt land går före. Och om så sker, vad blir konsekvenserna?

– Det är möjligt att konsumtionen av cannabis fortsätter högre upp i åldrarna , speciellt vid legalisering, och att vi skulle se mer bruk bland äldre. Men är det ett problem? Det kunde vara fråga om rekreationellt bruk, precis som användningen av alkohol är.

Gunnlaugsson drar återigen paralleller till legaliseringen av öl 1989.

– Det första året steg totalkonsumtionen med 25 procent, men därefter jämnade den ut sig och var snart tillbaka på samma nivå som 1988. Sedan har konsumtionen stigit igen efter 1993, mest av öl och vin, medan konsumtionen av starksprit har minskat, och gör det fortfarande, men det är också på grund av att vi har betydligt fler Vínbúðin, Islands motsvarighet till Systembolaget och Alko. 1988 hade vi allt som allt 12 till 13 i hela landet, nu har vi mer än 50. Tillgängligheten har stigit och vi har massor av barer. Då öl inte var lagligt hade vi inga barer.

Den enda förändringen i drogpolitiken som Helgi Gunnlaugsson ser att Island gör, utan inflytande från de andra nordiska länderna, är att mindre brott så som cannabisinnehav för eget bruk inte ger brottsregister i framtiden, utan endast böter.

– När det gäller avkriminalisering och legalisering följer alla länder, också Island, nu med hur det går i USA, där en del delstater har legaliserat. Om konsumtionen går upp i USA på grund av legaliseringen kommer en liberalisering att skjutas upp också här.