Ny studie visar att många som behandlas för missbruk på Grönland bär på en historia av sexuella övergrepp eller trakasserier − positivt är att många söker hjälp

Alkohol

Sebastian Dahlström, frilansjournalist
Publicerad 22 dec 2020

Över en procent av de grönlänningar som fyllt 16 år sökte sig till rusmedelsvård mellan 2017 och 2019. Bland dessa undersökte ett forskarteam sambandet mellan missbruk och sexuella övergrepp. Resultatet visar att över hälften, 61 procent, av dem som vårdas för alkohol- drog- eller spelberoende på Grönland har råkat ut för sexuella övergrepp eller trakasserier.

Birgit Niclasen är en av författarna till den färska studien Polysubstance abuse among sexually abused in alcohol, drug, and gambling addiction treatment in Greenland: a cross sectional study. Hon är doktor i folkhälsovetenskap och leder Allorfik, som är en kedja statliga vårdenheter på Grönland. Hon säger att det finns ett utbrett missbruk på Grönland, och det faktum att hela en procent av befolkningen får vård för den här typen av problem är en hög siffra. Men samtidigt skall man läsa statistiken på rätt sätt.

– Våra problem är inte så stora som de ser ut att vara, eftersom tröskeln för att söka hjälp är låg. Det är viktigt att minnas att rusmedelsvården här inte är förknippad med ett stigma på samma sätt som i många andra länder, säger Niclasen.

Det går alltså inte att dra raka paralleller mellan Grönland och till exempel de nordiska länderna. Vården på Grönland domineras inte heller av de gravaste fallen.

– Folk tenderar att söka hjälp i ett tidigare skede. Bland dem som får vård är det inte alls alla som dricker alkohol varje dag. Vissa kanske dricker under två till fyra veckoslut per månad, men då dricker de riktigt mycket och det har sociala konsekvenser.

År 1987 drack grönlänningarna 22 liter ren alkohol per femton år fylld person per år. I dag har siffran sjunkit under 10 liter, vilket är i linje med Danmark.

Ett samhälle i snabb förändring

Sexuella övergrepp är relativt vanliga på Grönland. Som värst var problemet på 1970-talet, men Birgit Niclasen berättar att bland dagens unga, som är födda 1985 eller senare, har 32 procent av kvinnorna och 12 procent av männen blivit utsatta för sexuella övergrepp innan de fyllde 12 år.

Av dem som utvecklar ett alkohol-, drog-, eller spelmissbruk är andelen som bär på trauman från sådana övergrepp dubbelt så stor. Hela 61 procent av alla dem som vårdades har dylika erfarenheter.

– Sexuella övergrepp är ofta en del av ett större trauma. Har man blivit offer för det har man ofta även blivit offer för andra former av fysiskt och psykiskt våld och andra former av trakasserier.

Bakgrunden till den höga andelen sexuella övergrepp är komplex. Birgit Niclasen förklarar att Grönland som samhälle har genomgått en mycket snabb förändring under de senaste årtiondena, från ett traditionellt småskaligt jägarsamhälle till en modern västerländsk civilisation med individualistiska värderingar, lönearbete och koncentrerat boende.

Därutöver finns oläkta sår från ett kolonialt förflutet, och en förhållandevis kort historia av fri tillgång till alkohol.

– År 1953 blev Grönland en likvärdig del av Danmark, och året därpå blev det möjligt för alla att köpa alkohol. Det sågs som en jämlikhetsfråga, säger Niclasen.

Sexuella övergrepp och blandmissbruk

Cannabis introducerades på 1970-talet och finns i dag överallt på Grönland. 19 procent av befolkningen uppger att de aldrig dricker alkohol, 63 procent har aldrig testat cannabis. Kontinuerlig tillgång till andra droger finns inte i någon större skala, därför definieras blandmissbruk på Grönland som att kombinera alkohol med cannabis.

Undersökningen visar att de som hade blivit utsatta för sexuella övergrepp hade en större risk att utveckla ett blandmissbruk, även om man inte kan slå fast att det ena leder till det andra. Ibland kan också missbruk leda till att man råkar ut för sexuella övergrepp.

– De söker ett alternativ till alkohol för att fly sitt trauma. Cannabis påverkar en på ett annat sätt, det är en mera hedonistisk drog. Och dessutom är det lättare att missbruka cannabis obemärkt dagtid, säger Niclasen.

Förebyggande arbete det viktigaste

Resultaten i undersökningen pekar enligt Birgit Niclasen särskilt på två behov: mera koordinering inom vården och en satsning på förebyggande arbete.

Vid Allorfiks behandlingshem satsar man mycket på förebyggande arbete bland barn. Birgit Niclasen säger att missbruk i många fall är ett inlärt beteende som får sin grund i barndomen.

– Det enklaste sättet att förebygga nästa generations problem är att nå ut till barnen, och ofta räcker det med små justeringar för att styra in någon på rätt väg i livet. Ibland nästan gråter jag när jag tänker på hur mycket lidande som kunde ha undvikits om alla hade fått den chansen som barn.

Vårdpersonalen måste kunna se de underliggande problemen till missbruket, i många fall trauman från sexuella övergrepp. Här behövs mera utbildning, men också psykologiskt stöd för att hjälpa vårdpersonalen med det tunga arbetet.

– Dessutom behöver vi mera samarbete mellan kommunerna, säger Niclasen.

Hon beskriver Grönland som en logistisk mardröm där samhällena är väldigt avskurna från varandra på grund av bristen på vägar. Det gäller att se till att någon som vårdats för missbruk till exempel på enheten i huvudstaden Nuuk inte återfaller till den gamla livsstilen när hen kommer hem till hembyn där samma stödfunktioner kanske saknas.

Avsaknad av stigma och en växande medelklass

– Att söka vård är inte förknippat med något stigma och folk litar på oss, vilket är en väldigt bra sak. När folk söker hjälp i tid är det oftast lättare att vända riktningen och komma på rätt köl i livet, säger Niclasen.

Eftersom Grönland saknar en del av det västerländska kulturarvet finns det också unika aspekter. Könsfördelningen bland dem som har ett missbruk är jämn.

– Myten om att det är skamligare för kvinnor att dricka alkohol finns inte på Grönland. Sedan rusmedelsbehandlingen startade på Grönland 1995 har ungefär lika många kvinnor och män fått vård. Kvinnor bär inte på något extra stigma för att söka sig till vård, och det är en bra sak, säger Niclasen.

På Grönland håller en allt starkare medelklass på att växa fram, något som har en stabiliserande effekt på samhället, enligt Birgit Niclasen. Och traumat från kolonialismen håller sakta men säkert på att bearbetas. Birgit Niclasen ser ljust på framtiden.

– Vi har många trauman som skall läkas, men jag tror att det kommer att gå allt bättre för den största delen av befolkningen. Men det förutsätter bland annat att vi lyckas med vårt förebyggande arbete.

FacebookTwitterEmailPrint