Fem år efter behandling för problem med alkohol och droger – unga vuxna berättar om sin förändringsprocess

Alkohol, Narkotika

Artikeln är skriven av forskare, på uppdrag av popNAD
Publicerad 26 aug 2020

Att lämna problematisk användning av alkohol och droger (AOD) är en process som brukar beskrivas i termer av återhämtning eller positiv förändring. Forskning framhåller att återhämtningsprocessen tar tid och att en stabil situation tidigast kan uppnås efter fem år.

I den här svenska studien presenteras resultat från en uppföljning av 21 unga vuxna som intervjuades första gången ca ett halvår efter behandling för AOD-problem och som nu har intervjuats igen fem år senare. De teman som återfinns i de unga vuxnas berättelser handlar om deras tidigare problematik, psykisk ohälsa och identitetssökande. Resultaten visar att deras problembild såg väldigt olika ut och att de därför kan tänkas behöva individuellt stöd även efter att behandlingen avslutas.

Beskrivning av intervjupersonerna

16 kvinnor och 5 män mellan 25 och 33 år intervjuades. Majoriteten beskrev sina tidigare AOD-problem i termer av blandmissbruk. Knappt två tredjedelar hade genomgått en individuell behandling, övriga hade genomgått behandling i grupp. Trots att behandlingen hade fokus på AOD-problem beskrev många att de hade haft andra allvarliga och ofta komplexa problem såsom kriminalitet, destruktiva relationer och psykisk ohälsa.

Vid uppföljningen, drygt fem år efter behandling, beskrev majoriteten sig som måttliga alkoholkonsumenter och knappt en tredjedel beskrev att de var nyktra (vissa hade varit det under hela uppföljningsperioden). En hade ett pågående missbruk och en annan beskrev återkommande perioder av överkonsumtion av alkohol (men som intervjupersonen inte uppfattade som ett problem). Majoriteten av kvinnorna levde med partner och/eller barn medan majoriteten av männen var singlar. Generellt beskrev intervjupersonerna sitt sociala nätverk som begränsat.

Förstärka resurser i form av psykisk hälsa och utbildning

Det dominerande mönstret hos de intervjuade var att de beskrev en pågående förändringsprocess under de senaste fem åren, där den behandling de hade genomgått med ett positivt utfall endast utgjorde en början. I samband med behandlingen hade de fått stöd och hjälp med basala behov i form av bostad och försörjning.

Under de följande fem åren hade de arbetat med att stärka sina resurser inom andra områden. Den process som de redogör för kan i vissa hänseenden beskrivas som ett försenat vuxenblivande där mycket arbete har fått läggas ner på att förstärka psykisk hälsa och utbildningsnivå. Processen beskrivs som orelaterad till tidigare AOD-problem. Det handlar mer om att lära känna, hantera och acceptera sig själv.

Beskrivningarna relaterar till stöd och hjälp som ofta kan erhållas inom ett eget socialt nätverk, dvs av vänner och ursprungsfamilj. I brist på det stödet har många istället tagit hjälp av professionellt stöd. Resultaten tyder på att den undersökta gruppen av unga vuxna kan vara i behov av professionellt stöd under en längre tid för att behålla en påbörjad positiv förändringsprocess.

Identifierade sig inte som nyktra

I gruppen fanns personer som under hela uppföljningsperioden helt avhållit sig från alkohol. En majoritet beskrev dock att de, efter en period av total nykterhet, nu använde alkohol och att de såg detta som oproblematiskt. De beskrev sin konsumtion som ytterst måttlig och att det handlade om att de inte ville identifiera sig själva som ”nyktra” eller som att de var ”före detta missbrukare”.

Det handlade snarare om att de ville ha kvar, och ibland använda, möjligheten att dricka alkohol i sociala sammanhang. Det kan jämföras med att för vuxna personer med AOD-problem så används identifikation relaterat till AOD-problem ofta som ett verktyg för fortsatt nykterhet. Det är möjligt att eftersom unga vuxna med AOD-problem generellt har en mer komplex problembild jämfört med andra vuxna med AOD-problem, samt att deras AOD-problem oftast pågått under en kortare tid så är identifikation med tidigare problem av mindre betydelse, eller kanske till och med av negativ betydelse, för unga vuxna.

Lisa Skogens
Docent

Ninive von Greiff
Docent

Institutionen för socialt arbete
Stockholms universitet

FacebookXLinkedInEmailPrint