När polisen går ut med uppseendeväckande drogstatistik drar forskarskrået i handbromsen

Under år 2021 gjorde polisen i Sverige flera omfattande narkotikabeslag. Ett stort antal smugglare kunde gripas tack vare ett internationellt polissamarbete. Polisen hade fått tillgång till smugglarnas diskussioner på krypterade chattappar som Enrochat, Anom och Sky ECC.

I rapporten Lärdomar av Encrochat – Analysprojekt Robinson redogör polisen för hur droger som cannabis, kokain och amfetamin smugglas till Sverige. Enligt polisen bedrivs smugglingen närmast i industriell skala.

– Vi kan också konstatera att narkotikahandeln har växt sig betydligt större under senare år, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning Noa i ett pressmeddelande publicerat i maj 2021.

15 ton eller 150 ton?

I rapporten uppskattar polisen att 100–150 ton narkotika smugglades in i Sverige under år 2021, enbart med hjälp av chattappen Enrochat, och ställer siffran i kontrast till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings uppskattning om 15 ton årligen.

– När jag fick höra om polisens siffror reagerade jag på att de lät höga, och att jämförelsen haltar. Någon skall konsumera allt det där, narkotikan läggs inte på hög eller kastas bort. Om det skulle smugglas in 150 ton narkotika årligen borde konsumtionen vara mycket högre än vad undersökningar visar, säger Ulf Guttormsson, utredare vid CAN. Han anser att polisens uppskattning bygger på osäkra data, vilket polisen själv också medger i sin rapport. Men dessutom, säger Guttormsson, missrepresenteras CAN i rapporten.

– 15 ton är det lägsta värdet i ett intervall vi tidigare gått ut med. Våra siffror bygger på medelvärden över 5 år. Dessutom talar polisen om bruttomängder, medan vi gör avdrag för tullens och polisens beslag samt transit till Norge och Finland. Polisen var kanske ute efter uppmärksamhet i media när de presenterade siffror på 100–150 ton.

Så hur mycket cannabis, kokain och amfetamin strömmar årligen till den svenska marknaden enligt CAN?
– Årligen mellan 20 och 50 ton enligt vår senaste uppskattning gällande perioden 2017–2021, svarar Ulf Guttormsson.

Han välkomnar ändå alla beräkningsförsök, även polisens, så att kunskapen på området kan byggas upp.

– Igen har exakta siffror.

Guttormsson framhåller att det primära syftet med CAN:s beräkningar inte varit att fastslå vilka mängder som konsumeras.

– Omsättningen, och vad narkotikan är värd i gatuhandeln, har varit fokus i våra beräkningar.

En svart marknad värderad i miljarder euro

EU-organet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, har uppskattat att européerna sammanlagt köper illegal narkotika för drygt 30 miljarder euro årligen.

– Om vi för enkelhetens skull antar att pris och konsumtion i Sverige följer snittet i Europa så skulle den svenska narkotikamarknaden, i relation till folkmängden, årligen omsätta cirka 5 miljarder kronor. I CAN:s senaste skattning för motsvarande narkotikasorter kom vi fram till ett  värde på 4–10 miljarder svenska kronor.

Enligt Ulf Guttormsson är värdet intressantare än mängden, särskilt mot bakgrund av de flertal våldsamma uppgörelser mellan kriminella som har ägt rum i Sverige under de senaste åren.

– Med en marknad av den här storleksklassen inser man att det blir en hel del vinst efter avdrag för inköp och transport. Det finns med andra ord mycket pengar att slåss om.

Enligt Ulf Guttormsson återstår det att se vilken effekt polisens tillslag har på droghandeln. Smuggelnätverk som slås ut tenderar dessvärre att åtminstone på sikt ersättas av nya, säger han.

– Enligt de rapporter vi fått in har konsumentpriset på droger inte ökat, så tillgången verkar hyfsat mättad. Cannabis har ökat lite i pris, men det beror sannolikt på stora beslag som tidigare gjorts i Spanien och Marocko.

Pandemin gjorde inte att droganvändningen ökade

Narkotikakonsumtionen i svenska befolkningen har successivt ökat sedan millennieskiftet men i inte i någon dramatisk omfattning. Enligt utredare Ulf Guttormsson vid CAN kan det finnas anledning att tro att narkotikabruket minskade under pandemin.

– Vi vet att alkoholkonsumtionen i Sverige sjönk med omkring fem procent. Det är möjligt att narkotikaanvändningen följer samma trend, åtminstone bland dem som främst använder droger under resor och fester.

– Dessutom var det svårare att smuggla under pandemin. När det inte fanns ett personflöde hade tullen mera tid att granska varuflödet i stället, säger Ulf Guttormsson.

Attityderna bland unga mer tillåtande

De skolundersökningar som CAN utför visar att dagens tonåringar har en allt mer tillåtande attityd gentemot cannabis. Ulf Guttormsson säger att man ändå inte kan dra slutsatsen att droganvändningen kommer att öka i framtiden.

– Trots att tonåringarnas attityd mot cannabis har mildrats kraftigt har bruket inte ökat nämnvärt. Det visar att man kan ändra uppfattning om en drog utan att för den skull börja använda den.

Att tonåringar dricker allt mindre är ett väletablerat faktum. Guttormsson tror att droganvändningen kommer att bibehållas på ungefär samma nivå som nu inom den närmaste framtiden.

– En vanlig missuppfattning är att tonåringar ersätter alkohol med cannabis och andra droger, men det stämmer alltså inte, säger Guttormsson.