Vanligt med vårdinsats i samband med narkotikabrott
NarkotikaJohan Glad & Gunnel Hedman Wallin, Socialstyrelsen Publicerad 22 jan 2025
Att bli gripen och lagförd för narkotikabrott i ung ålder kan vara en signal om att den unge personen har ett narkotikaproblem. I Sverige kriminaliseras allt innehav av narkotika, även för eget bruk, som en strategi för att motverka att användningen av narkotika utvecklas och förvärras. Även om de flesta narkotikabrotten var ringa till sin allvarlighetsgrad får många ungdomar en vårdinsats som rättslig påföljd när de lagfördes för narkotikabrott. Denna artikel belyser vad som kännetecknar ungdomarna som lagförs, och hur samhällets aktörer arbetar för att uppmärksamma och ge stöd till dessa ungdomar.
Det svenska systemet bygger på ett nära samarbete mellan rättsväsendet och socialtjänsten för att ge stöd åt unga med drogproblem, och motverka ett fortsatt kriminellt beteende. Sverige skiljer sig här från många andra länder genom att narkotikaanvändning ses som ett brott. Det gör att studier av hur väl stödet fungerar, särskilt i tidiga skeden, är extra viktiga.
Det svenska systemet
För ungdomar mellan 15 och 17 år kan socialtjänsten föreslå vårdinsatser som en del av en rättslig påföljd, om det finns ett särskilt behov av vård. . Vid erkännande kan åklagaren välja att avstå från åtal om stöd ges utanför rättssystemet. Vid allvarligare fall kan domstolen döma till ungdomsvård om vårdinsatserna enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, bedöms vara tillräckliga och nödvändiga.
När ett barn misstänks för att ha begått ett brott innan hen fyllt 18 år ska åklagaren eller undersökningsledaren inhämta ett yttrande från socialnämnden innan beslut om åtal fattas. Socialnämndens yttrande ska bland annat innehålla en bedömning av huruvida barnet eller den unge har ett särskilt behov av åtgärder för att motverka en ogynnsam utveckling. I yttrandet ska även redogöras för de åtgärder som nämnden avser att vidta.
Vanligt med vårdinsatser
Den här artikeln handlar om alla svenska ungdomar mellan 15 och 17 år som lagfördes för narkotikabrott under år 2017. För ett urval av ungdomarna granskades deras akter hos socialtjänsten.
Ungefär två tredjedelar av ungdomarna i studien var tidigare ostraffade varav en stor majoritet endast lagfördes för ett narkotikabrott. I de flesta fall (97 procent) handlade brottet om ringa narkotikabrott, antingen för eget bruk eller innehav för eget bruk.
Mer än två tredjedelar av ungdomarna fick en vårdinsats som rättslig påföljd, medan resten till största del fick böter. Tre av fyra ungdomar var redan kända av socialtjänsten redan innan de lagfördes för narkotikabrottet år 2017. Många av dessa hade redan, eller hade tidigare fått vårdinsatser för substansbruk, men även för annan kriminalitet eller skolproblem.
Den vanligaste vårdinsatsen var en tidsbegränsad intervention som fokuserar på ungdomens riskbeteenden och droganvändning, ofta 6–8 gånger under lika många veckor. Denna gavs ofta av specialiserade öppenvårdsmottagningar för ungdomar med substansbruksproblem.
Hög andel med psykisk ohälsa
En betydligt högre andel av de lagförda ungdomarna hade haft kontakt med vården för psykiska problem och/eller neuropsykiatriska diagnoser jämfört med jämnåriga ungdomar. Bland de lagförda framträdde särskilt svårigheter hos den lilla gruppen flickor. En större andel flickor hade haft kontakt med psykiatrin för ångest och depression innan de lagfördes, och de hade även högre förekomst av ADHD än pojkarna.
Många lagförs på nytt
Under den treåriga uppföljningsperioden dömdes cirka 61 procent för nya narkotikabrott, men det varierade mellan olika grupper. Flickor återföll i lägre grad (39 procent) jämfört med pojkar (64 procent). Ett positivt resultat är att yngre pojkar som fick vårdinsatser hade lägre risk för återfall än de som inte fick sådant stöd.
Konklusion
Bättre uppföljningsrutiner och ett mer sammanhållet arbetssätt som knyter ihop socialtjänsten och hälso- och sjukvården behövs på fler platser i landet. För att hantera de bakomliggande orsakerna till att ungdomar begår narkotikabrott krävs ett brett angreppssätt som fokuserar på tidiga insatser, individanpassat stöd och samarbete mellan olika aktörer. Detta ökar chanserna till positiva resultat och minskar förhoppningsvis risken för återfall.
Artikeln är skriven av
Johan Glad, forskare, Socialstyrelsen &
Gunnel Hedman Wallin, utredare emerita, Socialstyrelsen
på uppdrag av PopNAD