Fler forskare borde delta i cannabisdebatten

Tidigare i höst publicerade ett team vid Karolinska Institutet i Stockholm en cannabisrapport på uppdrag av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Syftet var att ge en kort överblick över forskningsläget gällande cannabis. Docent Anna-Karin Danielsson vid Karolinska Institutet, en av huvudpersonerna bakom projektet, efterlyser mer fakta i cannabisdebatten.

− Det finns en hel del forskning om cannabisanvändning i relation till olika hälsoutfall och den ger mestadels en negativ bild, det vill säga ökade risker för till exempel psykossjukdom, beroendesjukdomar och trafikolyckor. Däremot vet vi betydligt mindre om effekterna av den legalisering som ägt rum på olika håll i världen, även om nya studier pekar på ökad användning, ökade akutbesök till följd av bruk och ökad andel med beroende. Att legaliseringen skulle innebära minskad kriminalitet och färre narkotikarelaterade dödsfall finns det väldigt begränsat vetenskapligt stöd för. Med tanke på hur livlig debatten kring cannabis ofta är, så är det förvånansvärt lite fakta som framförs, oavsett om man förespråkar legalisering eller inte. Jag ser med spänning fram emot den pågående forskningen i USA för att få en uppdaterad bild av läget.

Het debatt

Cannabisdebatten är en fråga som engagerar, men eftersom det finns så lite forskning på området kan det vara svårt att veta vem man ska lyssna på och vem som egentligen har rätt att uttala sig. Som forskare hänvisar Anna-Karin Danielsson gärna till studier och fakta.

− Det är många gånger superförvirrande att följa debatten. Jag tror att speciellt vi forskare behöver bli bättre på att kommunicera ut det vi känner till och kommer fram till. Vi måste vara tydliga med vad vi vet och inte vet och samtidigt inte heller förenkla saker som inte är helt enkla. Den här för eller emot-retoriken gynnar ju ingen. Jag tror också att debatten kunde gynnas av att fler forskare gav sig in i den. Och gärna med kunskap snarare än tyckande. Det är å ena sidan vår plikt och å andra sidan ett tufft uppdrag. Forskare inom olika discipliner har olika perspektiv vilket ger en intressantare helhetsbild.

Danielsson skulle också vilja se att cannabisforskningen fick bättre förutsättningar än vad den hittills haft. Hon tar alkoholforskningen som ett exempel.

− En klar majoritet av Sveriges befolkning stöder Systembolaget. Vi verkar vara rätt överens om att för mycket alkohol inte är bra. Det finns en konsensus. Men diskussionen kring cannabis är en helt annan. Möjligen beror det delvis på hur vi forskar om detta. Där alkohol går att kvantifiera – hur mycket, hur ofta, när, vad, med vem och så vidare, har det ofta när det gäller cannabisbruk ställts frågor av typen; har du någon gång använt cannabis? Om det inte ställs mer specifika frågor går det inte heller att dra lika självklara slutsatser.

Forskning tar tid

Cannabisdebatten kommer och går i vågor. Oftast diskuteras ämnet mer då något land avkriminaliserat eller legaliserat cannabisbruket. Eftersom samhällstempot är så snabbt händer det att forskningen ohjälpligt sackar efter då de svar som efterfrågas i samhällsdebatten först finns tillgängliga efter några år. Är man som forskare stressad över det här?

− Politiska beslut fattas utifrån olika parametrar, till exempel gängkriminalitet eller hälsa. Eftersom cannabisforskningen i Sverige inte varit ett högprioriterat område ligger forskningen ohjälpligt efter debatten som i sin tur blir lidande av att det finns så lite substans i argumenten på båda sidor, säger Anna-Karin Danielsson.

Hon beskriver somliga jobbveckor som extra intensiva. Finns det en frestelse i att försöka skynda på forskningsprocessen?

− Ibland känns det verkligen som om det är bråttom då man skulle vilja få ut färska resultat till allmänheten. Men forskningen fungerar ju inte så. Tvärtom måste forskningen få ta tid och framför allt bli ifrågasatt för att uppnå en legitimitet. Vi kan inte prata om våra resultat utan att de granskats. Det tar tid att bygga kunskap och hela forskaryrket är stundtals en enda stor övning i tålamod.

Vart är Sverige på väg?

Med jämna mellanrum ändrar länder och delstater lagstiftningen angående cannabis. På vissa ställen legaliseras och på andra ställen avkriminaliseras cannabis. Vad kommer att ske i Sverige inom den närmaste framtiden?

− Gissningsvis kommer lagstiftningen att bli liberalare. Allt fler partier pratar om att det måste ske en förändring i narkotikalagstiftningen, men med lite olika infallsvinklar. Många partier talar till exempel om hårdare straff för narkotikabrott men funderar samtidigt på om legalisering av bruk – och då särskilt cannabisbruk – är rätt väg att gå. Som forskare önskar jag att det inte skulle tas några förhastade politiska beslut innan vi vet mer om de tänkbara följderna. I till exempel Colorado och Uruguay, som gått relativt långt i sin legalisering, är den svarta marknaden fortsatt intakt och står för 70 till 80 procent av marknadsandelen. Inte heller märks någon minskning i annan kriminalitet, snarare en tendens i motsatt riktning. Vi vet alltså inte vad ett politiskt beslut såsom legalisering egentligen får för konsekvenser. En seriös riskanalys vore ju ett önskvärt första steg.