”Det behövs mer detaljerad kunskap om äldres dryckesvanor”
AlkoholMalin Wikström, webbredaktör Publicerad 11 jan 2018
– Att äldre dricker mer än tidigare borde inte komma som någon överraskning, säger forskaren Christoffer Tigerstedt vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland. Ändå finns det inte mycket forskning i ämnet, något som forskare inom två projekt vid Nordens välfärdscenter vill råda bot på.
Sedan 1960 har alkoholkonsumtionen i Finland stigit från 3,7 liter ren alkohol per invånare över 15 år till 10,7 liter 2016. Allt fler har börjat dricka, och de som dricker konsumerar allt större mängder per gång.
En av de grupper som har börjat dricka är de äldre, sedan 1980-talet dricker personer över 65 allt mer. Det här är ingenting som är särskilt överraskande, säger forskaren Christoffer Tigerstedt vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
– Det finns många saker som talar för att det här är ganska väntat: livslängden ökar, dagens åttioåringar är gårdagens sjuttioåringar, människor är friskare och mer handlingskraftiga nu än tidigare, de har i snitt mer pengar och mer tid.
Den stora förändringen i dryckesvanor skedde på sextio- och sjuttiotalet då unga och kvinnor började dricka alkohol. De som var unga då är de som är i pensionsåldern nu.
– Det var också på den tiden som alkohol och berusning började värderas högt bland en växande del av befolkningen. Vinets popularitet har rasat i vinländer så som Italien, Frankrike och Spanien, där har vinkonsumtionen sjunkit till en tredjedel sedan början av sjuttiotalet – i Frankrike redan från och med femtiotalet. I Finland har vinkonsumtionen däremot tredubblats sedan mitten av åttiotalet, vinets symbolvärde har alltså stigit markant.
Tigerstedt konstaterar att minderåriga däremot har devalverat alkoholens och alkoholberusningens värde: sedan slutet av nittiotalet är det en sjunkande andel tonåringar som dricker och berusar sig.
Nya tillfällen att dricka
Dryckeskulturen har också förändrats i och med att det har uppstått nya dryckestillfällen.
– Den snabba tillväxten i den finska sommarstugekulturen från och med 1960-talet löpte parallellt med den stigande alkoholkonsumtionen. Med sommarstugorna växte även en ny dryckeskultur fram, med grillandet som en viktig ingrediens. Alkoholen blev ett centralt element vid idrotts- och kulturevenemang, after work-drickandet spred sig och nuförtiden är det inte ovanligt med alkoholdrycker också på begravningar och dop.
För femtio år sedan fanns det betydligt fler äldre nyktra, men i dag är det knappt 30 procent av männen mellan 65 och 84 år som inte använder alkohol. Motsvarande siffra för kvinnor är knappt 40. Inom ramen för Nordens välfärdscenters projekt jobbar forskarna dels med att skapa en överblick över hur äldres dryckesvanor ser ut i alla nordiska länder med undantag av Island.
Forskargruppen tar fram uppgifter om i vilken utsträckning de äldre är nyktra, hur ofta de dricker, hur stora mängder de dricker och hur vanligt det är att dricka större portioner i gången, alltså berusningsdrickande.
– Förändringarna är stora i alla länder. Om vi får in uppgifter av det här slaget, helst utvecklingen över tid, kan vi se om det finns skillnader och likheter mellan de nordiska länderna.
Dels kommer man att fokusera på dryckessituationerna: när under veckan dricker de äldre, när under dygnet, var dricker de och tillsammans med vem.
Kvinnor dricker mer
I Finland har man sedan 1985 kartlagt dryckesvanorna bland folk i pensionsåldern. Förhandsuppgifter från två finska studier visar att andelen 65- till 69-åringar som dricker alkohol minst en gång i veckan numera är nästan lika stor som i de yngre åldersgrupperna.
Kvinnorna har börjat dricka i betydligt större utsträckning. 1993 hade 38 procent av kvinnorna i åldern 65 till 84 år druckit alkohol under det senaste året, motsvarande siffra för 2016 är 62 procent. På den här punkten har skillnaden mellan män och kvinnor blivit avsevärt mindre under de senaste tjugo åren.
1993 använde 8 procent av kvinnorna mellan 65 och 84 år alkohol minst en gång i veckan, men 2013 hade andelen tredubblats till 24 procent. Det här betyder att kvinnorna nådde upp till samma frekvens 2013 som männen låg på tjugo år tidigare.
Samtidigt har männen också börjat dricka oftare, andelen män som drack minst en gång i veckan fördubblades nästan från 24 till 42 procent. Speciellt de yngre i gruppen äldre dricker oftare. Bland 65- till 69-åringarna uppgav 43 procent av männen och 24 procent av kvinnorna att de använde alkohol minst två gånger i veckan.
Ny kunskap om de äldre
Den finska Dryckesvaneundersökningen 2016 gör det för första gången möjligt att studera särdrag i den äldre befolkningens dryckessituationer. Enligt förhandsuppgifter, som kommer att publiceras i en bok som THL ger ut i vår, går det att skönja vissa situationer då äldre dricker.
Det visar sig att deras alkoholbruk hänger samman framför allt med måltider och med bastubadande. Hälften av 60- till 79-åringarnas dryckessituationer är av den typen, medan yngre åldersklasser dricker i större sällskap och till fest. Äldres drickande koncentrerar sig inte till veckosluten, så som det gör för yngre, utan fördelar sig jämnare över vardag och veckoslut.
Ju äldre en person är, desto tidigare på dagen slutar också drickandet. Detsamma gäller platsen: med stigande ålder dricker finländarna, särskilt männen, till stor del i en privat miljö, det vill säga oftast i sitt eget hem. Dessutom dricker äldre män och kvinnor i högre grad än yngre endast i sin partners sällskap, men äldre kvinnor dricker också tillsammans med andra.
– Kvinnorna är socialt mångsidiga, medan männen klart oftare dricker utan sällskap.
Den finländska Dryckesvaneundersökningen är unik i sitt slag, den har gjorts vart åttonde år i femtio års tid, och i den har man ställt mångsidiga frågor om dryckesvanorna. Nu är tanken att samla information om dryckessituationerna också från de andra nordiska länderna.
– För att få en vettig diskussion till stånd behövs mer detaljerad kunskap, annars drar man lätt alla äldre över en kam. Man ska kunna specificera hur män och kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund och resurser handskas med alkohol.
Förhandsuppgifterna i texten grundar sig på två studier som genomförs vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland: dels Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen och dels Dryckesvaneundersökningen 2016. De slutliga resultaten publiceras i slutet av våren 2018 i en omfattande antologi om dryckesvanorna i Finland (inklusive engelskt sammandrag). Redaktörer för publikationen är Pia Mäkelä, Janne Härkönen, Tomi Lintonen, Christoffer Tigerstedt och Katariina Warpenius.