Stora förändringar i äldres dryckesvanor i Finland

Alkoholbruket bland äldre finländska män var vanligt redan före millennieskiftet, men under 2000-talet har äldre män börjat dricka betydligt oftare än tidigare. En betydande andel av dem föredrar dessutom rätt stora mängder per gång. Förändringarna i de äldre finländska kvinnornas dryckesmönster är ändå mycket radikalare. Det har att göra med att det fram till 1980-talet inte var kutym att kvinnor i pensionsåldern använde alkohol överhuvudtaget.

På vissa punkter har skillnaden mellan mäns och kvinnors bruksmönster minskat snabbt och mycket påtagligt. I början av 1990-talet använde 50 procent av de finländska kvinnorna i åldern 60 till 69 år alkohol minst en gång per år. Motsvarande siffra för män i samma ålder var 78 procent. Under 2010-talet hade andelen kvinnliga alkoholbrukare ökat till 75 procent, medan andelen manliga alkoholbrukare stigit till 83 procent. Skillnaden mellan könen hade alltså krympt under bara en generation från nästan 30 procentenheter till mindre än 10 procentenheter.

Männen dricker större mängder

Också när det gäller hur ofta man dricker har kvinnorna knappat in på männen. Trots det tömmer männen alltjämt glaset mycket oftare än kvinnorna. Nästan en tredjedel av männen i åldern 75 till 79 år dricker alkohol minst två gånger i veckan; motsvarande andel bland kvinnorna i samma ålder är en sjättedel.

Vad som däremot inte förändrats är att männen fortfarande dricker betydligt större mängder än kvinnorna. Nästan en tredjedel av männen i åldern 65 till 69 år uppger att de druckit minst sex portioner vid ett enstaka dryckestillfälle åtminstone en gång per månad. Kvinnornas andel var knappt en tiondedel.

Förändring från och med mitten av åttiotalet

Trenderna i den äldre befolkningens alkoholkonsumtion har inte varit helt rätlinjiga. Alkoholbruket började breda ut sig bland pensionärer i mitten av 1980-talet och trenden pågick i cirka 20 år. Därefter försvagades trenden eller planade ut och lade sig på en högre nivå än tidigare eller, som i fallet med vissa manliga åldersgrupper under 2010-talet, började rentav peka nedåt.

Den uppåtgående trenden för mera frekvent drickande (minst en eller minst två gånger per vecka) pågick in på 2010-talet i de flesta äldre åldersgrupper. Undantaget var män och kvinnor över 75 år, som höjde glaset lite mera sällan än tidigare.

Om dryckesmängder finns det data endast om 2010-talet. Under de åren har andelen finländare över 60 år, som druckit minst sex portioner per gång, varit förhållandevis stabilt. Denna iakttagelse är intressant därför att dylikt rikligt engångsdrickande har minskat klart bland dem som är under 60 år.

Också de som fyllt 80 dricker mer än förr

Det finns studier där alla som fyllt 60 klumpas ihop till en enda åldersgrupp. När åldersgruppen spänner över 40 år, från 60 till 100, blir resultaten lätt mycket missvisande. Faktum är att dryckesmönstren bland 65 till 69-åriga män och kvinnor numera i mångt och mycket liknar dryckesmönstren bland män respektive kvinnor under 60.

Med stigande ålder är drickandet mindre vanligt och äger rum mera sällan, samtidigt som de konsumerade mängderna minskar. Alkoholbruket bland dem som fyllt 80 är mycket olika alkoholbruket bland dem som inte nått 70 års ålder. Icke desto mindre är de som idag är över 80 år klart aktivare alkoholbrukare än de som var 80-åringar för 20 eller 30 år sedan.

Ljusa och mörka sidor

Det ovansagda handlar om förändringar i dryckesmönster. Indirekt handlar det om att alkoholbruket under de senaste årtiondena blivit en rätt allmän och uppskattad ingrediens också i äldre mänskors sociala liv. Att drickandet ”gått upp i åldrarna” har emellertid också sina mörka sidor.

När alkoholkonsumtionen steg i Finland i början av 2000-talet, ökade dödligheten till följd av alkoholrelaterade sjukdomar (främst leversjukdomar) mest, det vill säga med cirka 50 procent, just bland dem som fyllt 60 år. Från och med 2008 då alkoholkonsumtionen började sjunka i den finländska befolkningen överlag, har till dödligheten följd av alkoholrelaterade sjukdomar minskat drastiskt i alla andra åldersgrupper utom bland dem som fyllt 60.

Dryckesvanorna bland pensionärer följer med andra ord sina egna stigar. De resultat som redovisats ovan är viktiga men rätt ytliga. De berättar till exempel ingenting om de sociala sammanhang som alkoholbruket ingår i. Nästa uppgift kunde vara att kartlägga dryckessituationer, som är typiska för den äldre befolkningen. I vilket sällskap, var och när försiggår alkoholbruket? Finns det skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden? Och skiljer sig yngre äldre från äldre äldre på dessa punkter? När det gäller Finland har vi rapporterat våra första iakttagelser om detta (på finska; Tigerstedt m.fl. 2018, 183–186), men mycket återstår att göra.

Christoffer Tigerstedt, forskare,
Institutet för hälsa och välfärd, THL