CAN:s skolundersökning 50 år: “Häftigt att betrakta ett halvsekel av data”

Forskning, Alkohol, Narkotika, Tobak

Sebastian Dahlström , frilansjournalist
Publicerad 15 jun 2022

I 50 år har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, samlat in data om svenska skolelevers alkohol- och drogvanor. Under det halvsekel som skoleleverna har svarat på CAN:s enkätfrågor har både alkoholbruket och tobaksrökningen stadigt minskat bland ungdomarna.

Är du svensk, och född år 1955 eller 1958, hör du till den första årskull som fått svara på den nationella skolundersökningen om alkohol- och drogvanor. År 1971 skickades den första enkäten ut till svenska skolelever, då i Skolöverstyrelsens regi. Sedan 1986 har CAN ansvaret för undersökningen och den senaste rapporten som baserar sig på enkäten från år 2021 är nummer 50 i ordningen.

– Det är verkligen häftigt att kunna zooma ut och betrakta data med ett halvsekelsperspektiv, säger Isabella Gripe, utredare vid CAN och redaktör för rapporten.

I början riktade sig enkäten till elever i årskurs 6 och årskurs 9. Sedan år 2004 är det elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som får svara på frågorna. Skolundersökningen är som tidsserie den längsta serien om droganvändning i världen.

– Under 1960-talet fördes en intensiv narkotikadebatt i Sverige. Oron över ungdomars droganvändning blev en het politisk fråga. För att få en uppfattning om problemets omfattning beslöt man att starta Skolundersökningen. Man beslöt att också inkludera frågor om alkohol och tobak, säger Gripe.

Sjunkande kurvor

Även om data från 50 år innehåller både lokala toppar och dalar går det att urskilja några tydliga trender. Tydligast är nedgången i andelen som har druckit alkohol.

I den senaste undersökningen från år 2021 svarade 36 procent av niondeklassarna att de druckit alkohol under det senaste året. Motsvarande siffra för år 1971 låg kring 90 procent. Mätt i ren alkoholmängd drack ungdomarna nästan fyra gånger så mycket för femtio år sedan jämfört med idag.

Också rökningen och snusandet har minskat, medan kurvan för narkotikabruk följer ett annat mönster.

– När det gäller narkotika gick kurvan först ner, men steg igen kring millennieskiftet. Under de senaste 20 åren har den legat platt, säger Isabella Gripe.

Skolundersökningens betydelse för svensk alkohol- och drogforskning

– Att ha kunskapen om hur det faktiskt ser ut har väckt nyfikenhet bland forskare och genererat nya forskningsfrågor. Många har varit särskilt intresserade av att nysta i vad nedgången i alkoholkonsumtion beror på, menar Gripe.

En del forskningsprojekt har använt datan ur skolundersökningen, men den har också gett upphov till helt nya undersökningar som till exempel Futura01. 

– Till CAN:s uppdrag hör också att förse beslutsfattare med kunskapsunderlag och Skolundersökningens rapporter är en viktig del i det uppdraget, tillägger Gripe.

Språket förändras och nya fenomen dyker upp

 Trots att Skolundersökningen söker svar på ungefär samma frågor idag som för 50 år sedan har enkätens utformning ändat under årens lopp. Nya fenomen uppstår och andra är inte längre relevanta att mäta.

– Vårt viktigaste jobb är att hålla enkäten aktuell, men ändå jämförbar med tidigare enkäter. Små justeringar gör vi när vi vill undersöka ett nytt fenomen. I fjol lade vi exempelvis in en fråga om vitt snus, i år frågade vi om lustgas, säger Gripe.

Enkäten, som i sin senaste utformning består av 70 frågor, skiljer sig också språkligt från tidigare omgångar.

– Även i de fall där man vill mäta samma sak som tidigare kan man vara tvungen att formulera om frågan så den passar dagens språkbruk.

Isabella Gripe ger ett exempel. Under 1980-talet var en av enkätfrågorna formulerad ungefär så här: “Var var du senaste gången du knarkade?” Ett av svarsalternativen var “i en knarkarkvart”.

– Även om vi också idag skulle vara intresserade av att veta var den tillfrågade befann sig när hen senast provade narkotika så skulle det vara olämpligt att uttrycka sig på det sättet, säger Gripe.

Att svara är frivilligt – tomma enkäter är en kvalitetsgaranti

Det är viktigt att skoleleverna förstår att enkäten är anonym, och att det är frivilligt att delta. Vill man inte svara så är det helt okej att lämna in en tom enkät.

– Vi har arbetat mycket med att informera eleverna om anonymiteten och frivilligheten. Eftersom eleverna svarar på enkätfrågorna i klassrummet kan det lätt uppstå missförstånd om att man är tvungen att delta.

Under en procent av enkäterna lämnas in som icke ifyllda, men det ser Isabella Gripe som en kvalitetsgaranti.

– Jag skulle vara orolig om hundra procent av enkäterna var ifyllda. Då skulle det finnas anledning att tro att svaren inte stämmer överens med verkligheten.

Skämtsamma svar, och uppenbara felaktigheter finns också att hitta i materialet.

– Det är klart att skämtsamhet förekommer, men vi har metoder för att filtrera bort sådana svar. Dessutom är benägenheten att skämta stabil genom åren, så trenderna påverkas inte, säger Gripe.

Idag konkurrerar skolundersökningen om elevernas uppmärksamhet med flera andra undersökningar. Trots att forskare generellt upplever att det blir allt svårare att få folk att svara på enkätundersökningar  har inte svarsfrekvensen sjunkit märkbart i CAN:s skolundersökning.

– Men det krävs mycket mera arbete med skolorna från vår sida numera. Vi gör allt vi kan för att underlätta skolornas arbete med undersökningen.

Framtidens skolundersökningar

Vid sidan av nya fenomen som lustgas och vitt snus har en trend seglat upp under de senaste åren som Isabella Gripe tycker är viktig. Det handlar om användningen av narkotikaklassade läkemedel som används utan recept.

– När vi ställer frågor om användningen av de här läkemedlen tyder svaren på att ungdomarna inte likställer det med att använda narkotika.

Frågor om narkotikaklassade läkemedel kommer att finnas med i de kommande årens enkäter. Men även andra fenomen, när de dyker upp.

– För oss gäller det att ständigt vara lyhörda för vad som rör sig ute i samhället, så att frågorna hålls relevanta, säger Gripe.

FacebookXLinkedInEmailPrint