Hur alkohol säljs till unga på sociala medier – och varför det spelar roll

Alkohol

Oscar Waldner, Doktorand vid Institutionen för Kriminologi, Malmö universitet
Publicerad 15 apr 2026

Unga i Sverige köper i dag alkohol via Snapchat och Instagram. Ett forskningsprojekt vid Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet har intervjuat både köpare och säljare. Studien, som nyligen publicerats i NAD, visar hur den digitala spritmarknaden vuxit fram. Vi menar att plattformarnas design erbjuder en effektiv möjlighet för minderåriga att kringgå alkoholrestriktioner. Handeln upplevs som enkel och självklar, men rymmer risker som sällan diskuteras.

De senaste åren har medier rapporterat om så kallade ”hink-konton” på sociala medier där ungdomar kan komma i kontakt med alkohollangare. Men hur handeln faktiskt går till har hittills varit oklart. Under 2024 intervjuade vi därför totalt 33 personer från hela Sverige, 16 säljare och 17 köpare, om deras erfarenheter. Säljarna intervjuades via de chattfunktioner på sociala medier som de själva använder i sin försäljning.

Handeln beskrevs som snabb och enkel. Genom att söka på slangord för sprit i Snapchat eller Instagram kan ungdomar hitta säljare i sitt närområde, jämföra priser och ta direktkontakt via chattfunktionen. För många är dessa konton en självklar lösning när alkohol varken går att få tag på laglig väg eller genom familj eller vänner. Flera hade sett säljarna i sina flöden långt innan de själva köpte. Langning är alltså inte längre beroende av personliga kontakter. Handeln har tagit formen av en öppen marknad, möjliggjord av plattformarnas funktioner.

Så fungerar handeln

Säljarna är ofta unga själva och köper in smugglad vodka i större partier som sedan säljs vidare med vinst. Några uppgav att de kan tjäna flera tusen kronor på bara några dagars arbete.

När köparna tar kontakt med säljarkontot bestäms vara, pris och mötesplats. Mötet sker snabbt och diskret, antingen vid större knutpunkter för att kunna försvinna i folkmängden eller i oövervakade, avskilda utrymmen. Att sälja beskrevs av flera som ett lönsamt men tillfälligt gig. Däremot kunde det vara svårt att övergå till en laglig sysselsättning utan att känna att man förlorade stor del av sin inkomst.

Olika risker

Vi intresserade oss också för hur deltagarna uppfattade risker. Säljarna oroar sig främst för att bli stoppade av polis vid överlämningen eller få sina konton avstängda. Det sistnämnda sågs dock som ett hanterbart problem, då många skapar reservkonton redan på förhand.

Köparnas oro rörde sig inte om att bli påkomna, utan om sin personliga säkerhet i samband med mötet med säljaren. Flera unga tjejer beskrev en rädsla för trakasserier eller övergrepp vid mötena, särskilt vid första köpet.

Varför uppstår marknaden?

Vi identifierar två samverkande förklaringar.

Eftersom handeln i första hand riktar sig till personer som saknar laglig tillgång till alkohol kan den förstås som en oavsiktlig konsekvens av alkoholrestriktioner. För många unga spelar alkohol en viktig social och kulturell roll. Genom frånvaro av laglig tillgång, kvarstår efterfrågan och kan leda till att vissa söker sig till illegala alternativ.

För det andra formar sociala mediers design hur handeln fungerar. Snapchat är en av de mest populära plattformarna bland ungdomar i Sverige, vilket underlättar för säljarna att komma i kontakt med köpvilliga tonåringar. Snapchat kännetecknas också av funktioner som självraderande meddelanden och notifieringar vid skärmdumpar, som minskar känslan av övervakning som kan finnas på andra plattformar. På så sätt beskriver många en ökad frihet att vara spontan. Plattformens sökfunktioner och rekommendationer gör det dessutom lätt att exponeras för nya säljarkonton.

När ungas begränsade lagliga tillgång sammanfaller med plattformarnas sätt att underlätta kontakter skapas en marknad som är både synlig och svår att reglera.

Vad betyder det för samhället?

Sociala medier förenklar tillgången till alkohol för minderåriga som saknar laglig tillgång. Det innebär inte att alkoholrestriktioner är ineffektiva, snarare visar tidigare forskning på tydliga folkhälsovinster. Däremot visar studien att prevention behöver ta hänsyn till hur efterfrågan på alkohol samspelar med de möjligheter som sociala medier erbjuder.

Att enbart stänga konton eller förbjuda sociala medier är inte heller tillräckligt. För att förebygga de skador som följer av denna marknad, måste vi förstå hur den digitala miljön formar marknaden och de beslut ungdomar fattar.

 

Artikeln är skriven av

Oscar Waldner, Doktorand vid Institutionen för Kriminologi, Malmö universitet

på förfrågan av PopNAD

FacebookXLinkedInEmailPrint