Enkätundersökningar ger forskare utmaningar – så här försöker forskarna lösa dem

Har du någon gång svarat på en enkätundersökning i forskningssyfte? Försökte du svara så sanningsenligt som möjligt på frågorna, eller tröttnade du kanske en smula mot slutet och kryssade i lite på måfå?

Ingeborg Rossow, äldre forskare vid det norska folkhälsoinstitutet FHI, har lång erfarenhet av att bedriva forskning med enkätundersökningar. Bland annat arbetar hon med de årliga nationella enkätundersökningarna som används för statistiken över alkoholbruket i Norge.

– En stor utmaning nuförtiden är att få representativa sampel. Folk är i allmänhet allt mindre intresserade av att svara på frågeformulär, säger Rossow.

Hon tillägger att intresset för att delta i enkätundersökningar varierar från person till person. Vissa är mindre intresserade av att svara än andra och det gäller även de som använder mycket alkohol eller andra droger.

En annan utmaning är att få så riktiga svar som möjligt. Här ställs forskarnas yrkesskicklighet på prov.

Överdrifter, nedtoningar och dåligt minne

Inom alkoholforskningen kan man inte förlita sig på att folk svarar sanningsenligt på frågor om hur mycket alkohol de dricker. Skillnaden mellan den verkliga alkoholkonsumtionen och vad folk anger i frågeformulären kan vara enorm.

– Vi känner till den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen. Men i enkätundersökningar blir resultatet ofta hälften av den, ibland bara 40 procent, säger Ingeborg Rossow.

Orsakerna till det här är flera. De som dricker riktigt mycket är antagligen underrepresenterade i urvalet. Dessutom tenderar många vuxna människor att tona ner sin alkoholkonsumtion när de svarar på enkätfrågor.

– Å andra sidan finns ett motsatt fenomen som antagligen är vanligare bland ungdomar, där vissa väljer att överdriva sitt drickande.

Ingeborg Rossow säger att mycket också hänger på hur frågorna i formuläret är ställda. Är de breda och generella tenderar resultaten att bli sämre.

– Men om man frågar mera i detalj, till exempel exakt antal alkoholportioner under vissa veckodagar, då får man tillförlitligare resultat.

Enkäterna ger relativa svar

Med resultat som skiljer sig över 50 procent från totalkonsumtionen kanske någon undrar varför man överhuvudtaget använder sig av enkäter när man bedriver alkoholforskning.

– Det är viktigt att förstå att forskarna inte förväntar sig att få svar på folks exakta alkoholkonsumtion i de här undersökningarna. Det intressanta i enkätundersökningarna är de relativa resultaten, säger Ingeborg Rossow.

Det handlar alltså om huruvida trender pekar uppåt eller nedåt och hur alkoholkonsumtionen skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper.

– Till exempel skillnader mellan män och kvinnor, unga och gamla eller stad och landsbygd. Och hur socioekonomisk status inverkar, förklarar Rossow.

Hon tillägger att även om de absoluta mängderna inte stämmer kan förhållandet mellan de olika grupperna i samplet vara korrekta.

– För att få fram en helhetsbild jämför man sedan resultatet i enkäten med andra siffror, till exempel statistik över alkoholförsäljning och import.

Konstiga BMI-värden kan innebära att respondenten är oärlig

Att överdriva eller att justera sanningen en smula är en sak. Men det finns även de respondenter som fullständigt struntar i att försöka ge sanningsenliga svar. Här gäller det för forskarna att fiska fram de enkätsvaren och plocka bort dem, så att de inte inverkar på slutresultatet.

– Ett sätt att hitta dem är att se på osannolika svar på frågor som berör längd och vikt till exempel. Om vi får fram BMI-värden som inte kan motsvara verkligheten är det en indikation på att respondenten inte tar formuläret på allvar. Men i omfattande enkätundersökningar bland skolelever är det ändå ganska få vi plockar bort, understryker Rossow.

Särskilt när det gäller ungdomar finns det ännu ett sätt att få fast dem som inte tar frågeformulären på allvar.

– Om enkäten handlar om droganvändning så kan vi blanda frågor om riktiga droger med sådana droger som inte finns på riktigt. Om respondenten säger sig ha använt en fantasidrog är det möjligt att de övriga svaren förmodligen också är tvivelaktiga, säger Rossow.

Dalande intresse för enkätundersökningar

Allmänhetens intresse för att delta i enkätundersökningar sjunker. Det är en internationell trend. Det här betyder i sin tur att det blir svårare för forskarna att få representativa sampel i sina undersökningar.

– Vi kompenserar ofta ett bristfälligt sampel med att ge vissa respondenter extra tyngd. Det betyder att svaren från en underrepresenterad grupp i samplet betyder mera i statistiken, säger Rossow.

Alltid löser det inte problemet, eftersom det är omöjligt att veta om de respondenter som ges extra vikt verkligen är representativa för sin grupp. Det allra bästa vore att bryta trenden med sjunkande svarsprocenter.

– Men hur man skall göra det, ja det är tiomiljonersfrågan. Det görs väldigt många enkätundersökningar i dagens läge, och de konkurrerar om folks uppmärksamhet. Folk har kanske inte tid att svara på dem alla.

Ett allt populärare sätt att utföra undersökningar på är i form av nätenkäter.

– Men då får man aldrig ett representativt sampel av hela befolkningen, säger Rossow.

Inkludera allmänheten: givande men arbetsdrygt

I frågeformulär finns alltid möjligheten att låta bli att svara på en viss fråga. Om många respondenter kryssar i alternativet “jag vet inte” kan det ibland vara ett tecken på att frågan är fel ställd.

– När man tar fram nya enkäter är det viktigt att gå till botten med det här och ta reda på varför publiken valt att inte svara. Det gäller oavsett att försäkra sig om att folk verkligen förstår frågorna samt att svarskategorierna är begripliga och bäst täcker de svarsmöjligheter som finns.

Ingeborg Rossow berättar om en enkät som var riktad till skolungdomar som hon var med om att utforma för ett antal år sedan. Forskarteamet ägnade mycket tid åt att diskutera med ungdomarna medan de finslipade frågorna i enkäten.

– Det här är framför allt viktigt när man utvecklar enkäter med nya typer av frågor. Vi undersökte hur ungdomarna uppfattade frågorna och svarsalternativen, och hur de själva skulle ha formulerat de svarsalternativ som saknades eller som kunde missförstås.

Det var ett stort jobb, men det bar frukt.

– Vi fick förmodligen en bättre enkät på det sättet.