Ungdomar som lever i familjer där problematiskt drickande förekommer rapporterar sämre levnadsvillkor- lägre socioekonomisk status kan öka sårbarheten

Problematisk alkoholkonsumtion skadar inte bara den som dricker utan kan också påverka personer i omgivningen negativt. Det kan till exempel vara familj, vänner och kollegor. En särskilt utsatt grupp när det kommer till alkoholens sociala skadeverkningar är barn. Många tidigare studier om hur föräldrars alkoholproblem påverkar barnen bygger på registerdata, och omfattar därför barn till föräldrar som har fått vård för sina alkoholproblem. Eftersom alla som har en problematisk alkoholkonsumtion inte söker eller får vård fångar dock sådana studier inte upp alla barn som kan tänkas leva med vuxna med alkoholproblem.

Stort datamaterial från Stockholm

Vi har använt oss av data från Stockholmsenkäten (se faktarutan)  för att studera sambanden mellan att uppleva problematiskt drickande i familjen och fem olika levnadsvillkor bland 15–18-åringar. Dessa var subjektiv hälsa, relationer till föräldrar, skolprestationer, eget berusningsdrickande och framtidstro. Läs mer om frågorna i faktarutan här intill. Kunskapen om unga personer som lever i familjer där vuxna dricker problematiskt är överlag begränsad och särskilt saknas kunskap om utfall utöver barnens egen alkoholkonsumtion.

Problematiskt drickande i familjen vanligare bland vissa grupper

Resultaten från vår studie, som publicerats i Nordic Studies on Alcohol and Drugs, visar att drygt 10% av respondenterna upplevde problematiskt drickande i familjen. De med lägre SES, flickor och de som tillhörde en tredje könskategori, samt de som inte bodde i kärnfamiljer (se definition i faktarutan här intill) rapporterade detta i högre utsträckning.

Trots att det existerar små skillnader i total alkoholkonsumtion mellan grupper med olika SES bland vuxna i Sverige drabbas ofta de med lägre SES av värre alkoholrelaterade konsekvenser. Vår studie indikerar att den ökade sårbarheten i grupper med lägre SES även kan gälla barn till föräldrar som dricker problematiskt. Även hushållstyp kan vara en indikator på SES då barn som inte lever med två föräldrar genomsnittligt sett har tillgång till färre ekonomiska och sociala resurser än barn i kärnfamiljer. Könsskillnaden i upplevelsen av att det förekommer problematiskt drickande i familjen skulle kunna bero på att flickor (och de som angett annat kön eller inte besvarat frågan) är mer benägna att rapportera om missförhållanden inom familjen jämfört med pojkar.

Figur 1. Problematiskt drickande i familjen i olika grupper

Sämre levnadsvillkor bland unga i familjer med problematiskt drickande

De elever som rapporterade att det förekom problematiskt drickande i familjen tenderade även att svara att de hade en sämre subjektiv hälsa och sämre relationer till sina föräldrar. De hade dessutom en högre risk både för att själva berusningsdricka och för att ha en pessimistisk framtidstro. Vi fann däremot ingen koppling mellan problematiskt drickande i familjen och skolprestationer.

Slutsatser

Studiens resultat bekräftar den tidigare forskning som finns på området om att barn vars föräldrar dricker problematiskt också upplever sämre levnadsvillkor. Insatser riktade mot barn som växer upp med föräldrar som har alkoholproblem kan bidra till förbättrade levnadsvillkor för denna grupp. Sådana insatser bör också anlägga ett socioekonomiskt perspektiv då en lägre SES kan bidra till en ökad sårbarhet hos individen. Alkoholens sociala skadeverkningar bör fortsätta studeras och tas på allvar.

Artikeln är skriven av

Joakim Wahlström, forskningsassistent på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet

på uppdrag av PopNAD