Rullstollsbrukare diskrimineras när de söker jobb

Elisabeth Ugreninov har tillsammans med kollegor vid Oslo Metropolitan University undersökt hur olika jobbansökningar blir behandlade av arbetsgivare i Norge.

Forskarna skickade i väg 1200 fiktiva jobbansökningar, en del där det framgick att den sökande hade rullstol och en del där det framgick att hen tidigare varit sjukskriven för psykisk ohälsa (men numera var frisk). Samtidigt skickade de kontrollansökningar, som på alla övriga punkter var likvärdiga.

Resultatet från projektet HIRE? A mixed-method examination of disability and employers inclusive working life practices visade att rullstolsburna måste söka dubbelt så många jobb för att bli kallade på intervju. Psykisk ohälsa i bagaget gjorde att personen behövde söka 1,4 jobb mer än kontrollgruppen.

– De efterföljande intervjuerna med arbetsgivare visade en exkluderande syn på personer med rullstol. De sågs som mindre effektiva eller mer sjuka, säger Elisabeth Ugreninov.

Jubel under rådsmötet

Under miniseminariet om forskning deltog även Terje Olsen, forskare och redaktör för den vetenskapliga tidskriften Nordisk välfärdsforskning.

Han lyfte områden som skulle behöva mer forskning och en av hans punkter möttes med jubel och applåder från medlemmarna i Funktionshindersrådet.

– Det borde göras en komparativ studie som tittar på hur implementeringen av CRPD funkar i de olika nordiska länderna, säger Terje Olsen.

Fokus på urfolk och FN-konventionen

CRPD, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, var ett återkommande tema under rådsmötet. Hela fredagen var vikt åt ett expertseminarium för att diskutera olika artiklar i konventionen, och lyfta problem och hinder som de olika länderna stött på.

Linn Bylund, seniorrådgivare på jämlikhetscentret KUN, gav en kort introduktion ur ett urfolksperspektiv.

– Det saknas forskning. Urfolk nämns sällan och mest i bisatser i dokumentationen kring CRPD, säger Bylund och poängterar vikten av att ha ett helhetsperspektiv.

Själv arbetar hon med den samisk minoriteten i Norge.

– Allt är standardiserat och baserat på majoritetsbefolkningen, säger Linn Bylund. Kompetensen är låg och samhällets olika tjänster är dåligt anpassade.

“Det är drömjobbet”

Under rådsmötet arrangerades också ett litet seminarium om levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Felix Andersen och Kenan Hadzijusufovic deltog och presenterade Helt-med-ordningen, som förmedlar arbeten och följer upp så att både den anställde, kollegorna och arbetsgivaren har stöd. Det handlar om arbeten på den ordinarie arbetsmarknaden.

– Det är oerhört givande, folk är så tacksamma över det arbete jag gör. Att ge äldre människor omsorg gör mig väldigt motiverad, det är helt enkelt drömjobbet, säger Felix Andersen som fått jobb på Fagerborghemmet, ett vårdhem i Oslo, genom Helt med.

Har mött flyktingar med funktionsnedsättning

Under rådsmötet lyftes även en diskussion om kriget i Ukraina.

– Det finns 2,7 miljoner människor med funktionsnedsättning i Ukraina. Det är en grupp som blir extra drabbad av kriget. Många av dessa personer kan inte ta sig ner i skyddsrummen, säger Marie Sten från Funktionsrätt Sverige.

Det finns ett svenskt initiativ mellan femton organisationer som har kontakt med och samlar in pengar till National Assembly of Persons with Disabilities of Ukraine (NAPD).

Ett par av representanterna på rådsmötet berättade att deras organisationer mött flyktingar med funktionsnedsättning och bland annat fått frågor om hjälpmedel.

Sif Holst från Danske Handicaporganisationer poängterade att det är viktigt att lyfta funktionshindersperspektivet när vi pratar om de som befinner dig i krigets Ukraina, de som är på flykt och de som anlänt till Norden.

– Det finns ingen internationell organisation som har detta perspektiv i krisen. Mainstream-organisationerna, som exempelvis Röda Korset, behöver få in dessa perspektiv, säger Sif Holst.