Ojämlikhet i tjänster och brister i stöd till gravida och småbarnsföräldrar

Nordiskt nätverk om barnets första 1000 dagar – en hälsosam start på livet har nyligen publicerat en rapport  om psykisk hälsa och välbefinnande hos gravida kvinnor, partners och småbarnsfamiljer i de nordiska länderna. Den bygger på en omfattande litteraturöversikt och kartläggning av psykosociala risk- och skyddsfaktorer och identifiering av effektiva insatser, som är relevanta för nordiska förhållanden.

Föräldrars psykiska hälsa påverkas av många olika faktorer och livsomständigheter och kan ta sig uttryck som depression, ångest och stress. Kartläggningen visar att de flesta evidensbaserade insatser som används i de nordiska länderna idag riktar in sig på mödrars depression och allmänt föräldrastöd. Insatser för andra psykiska tillstånd, till exempel tvångssyndrom, ätstörningar och traumatiska förlossningsupplevelser, är mycket begränsade eller saknas helt.

Säkerställ tidiga insatser och anpassat stöd på flera nivåer

Insatserna är också ojämlikt fördelade. Särskilt oroande är att familjer med störst behov inte alltid fångas upp och att pappor, partners och minoritetsfamiljer är underrepresenterade bland dem som får stöd.

–  Nuvarande praxis når inte alla grupper i befolkningen och täcker inte alla behov. Vi behöver säkerställa tidiga insatser och adekvat och kulturellt anpassat stöd på flera nivåer. För att nå dit krävs förstärkning av multidisciplinär vård och stöd och stegvisa vårdmodeller, säger Jonna Lehikoinen, medförfattare till rapporten.

Resultaten från rapporten har presenterats och diskuterats vid flera tillfällen, ett lanseringswebbinarium i maj, på SuomiAreena i juni och senast under Arendalsuka i augusti. Även vid Arendalsuka lyftes vikten av stegvisa vårdmodeller.

–  De nationella referensgrupperna i projektet betonade vikten av stegvisa vårdmodeller. Vilken är den första insatsen vi erbjuder, när vi har fångat upp en förälder i behov av stöd? Och om det inte fungerar, vad är nästa steg och nästa? Det är inte tillräckligt dokumenterat och det måste vi få till. Det är kanske det viktigaste vi har att göra framöver, sa Kari Slinning, medlem i nätverket, under sin presentation.

Stöd till implementering krävs

Skälen till att kommunerna inte implementerar befintliga evidensbaserade metoder är enligt rapporten bland annat att metoderna är förknippade med höga kostnader eller att det saknas kunskap om hur metoderna används och implementeras. Några av de förslag som lyftes i panelsamtalet i Arendalsuka handlade om att nationella myndigheter måste ge stöd för att utveckla och implementera kunskapsbaserade insatser anpassade till lokala förhållanden.

–  Gapet mellan det vi vet och det vi gör har aldrig varit större, sa Lena Yri Engelsen, generalsekreterare för Landsforeningen 1001 dager, som deltog i panelsamtalet.

Stärk kunskapsutbytet mellan nordiska länder

I rapporten föreslås att man på nordisk nivå ska utveckla en gemensam bedömnings- och implementeringsmodell för effektiva psykosociala insatser. Detta skulle stödja skalbarhet, kvalitetssäkring och enhetlighet i hela Norden. Även i nätverket diskuteras behovet av att de nordiska länderna enas om att tillsammans utveckla utbildnings- och implementeringsmodeller för de insatser som har visat sig effektiva i en nordisk kontext.

– Professionella som ska erbjuda råd och stöd till gravida och småbarnsfamiljer måste ha tillgång till utbildning och vägledning i evidensbaserade metoder, säger Kari Slinning.

–  Det här nätverket har visat sig vara ett utmärkt forum både för att sammanställa och producera nordisk kunskap och för att dela kunskapen vidare inom och mellan de nordiska länderna, allt i syfte att säkerställa att barn i Norden får den bästa möjliga starten i livet, säger Samuel Engblom, direktör vid Nordens välfärdscenter.

Bakgrund

Om nätverket

Nordens välfärdscenter och Nordiskt nätverk om barnets första 1000 dagar – en hälsosam start på livet samarbetar för att öka kunskapsutbyte kring tillämpning av evidensbaserade metoder inom detta område i de nordiska länderna. Nätverket består av representanter från nationella myndigheter, kompetenscentra och organisationer och arbetar för att främja lika tillgång till tjänster och stöd för att stärka barnets utveckling, hälsa och välbefinnande.

Om rapporten

Rapporten sammanfattar resultaten från 167 metaanalyser och systematiska granskningar, bedömning av psykosociala interventioner i nordiska och internationella evidensportaler samt från nordiska expertdialoger, som genomfördes 2025. Tillsammans ger de olika källorna en översikt över det psykosociala välbefinnandet under barnets första tid i livet och lyfter fram de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna och brister i insatser, som påverkar familjer i hela Norden. Rapporten riktar sig till beslutsfattare, tjänstemän, praktiker och forskare i Norden som är involverade i planering, genomförande och/eller utveckling av insatser för familjer under de första 1 000 dagarna i livet.

Toppbild: Jonna Lehikoinen, medförfattare till rapporten, deltog i ett samtal på SuomiAreena som handlade om tillit och resiliens som grund för Nordens krisberedskap. Från vänster Nasima Razmyar, SDP, Hilma Salonen, Nordregio och Jonna Lehikoinen, Itla. Foto: Laura Karlin/norden.org.