Nordiska tolkregler utgör gränshinder för teckenspråkiga

Nordiska medborgare ska utan gränshinder kunna flytta till ett grannland, arbeta över de nordiska gränserna eller resa till en släktträff i Norden.

Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska bli världens mest integrerade och hållbara region 2030 omfattar alla medborgare i Norden. Men för Niels och andra teckenspråksanvändare kvarstår fortfarande några hinder innan visionen kan bli verklighet.

Ny rapport om situationen

Nordens välfärdscenter har kommit med en ny rapport, Grenseløse tegn? – Mobilitet og tegnspråk i Norden, som belyser de svårigheter och hinder som möter många teckenspråkiga när de rör sig mellan de nordiska länderna, för exempelvis studier, arbete eller kärlek.

Rapporten innehåller bland annat femton fallbeskrivningar med konkreta berättelser om svårigheterna som människor upplevt när de flyttat, arbetat över gränserna eller exempelvis rest på släktträff i Norden.

Pia Johnsson Sederholm och Jannicke B Kvitvær, från Dövas Nordiska Råd och Unga Dövas Nordiska Råd, har intervjuat teckenspråksanvändare om de gränshinder de råkat ut för, analyserat hindren och föreslagit förändringar som skulle kunna ta bort gränshindren. En förändring skulle kunna vara att folkbokföring i ett nordiskt land ger tillgång till tolktjänster i övriga nordiska länder.

Nationella experter ger i rapporten en översyn över de olika nationella tolksystemen, regler och praxis, som skiljer sig en hel del åt.

Fick låna systerns tolk

När Niels Kristensen skulle gå på sin farmors 80-årsdag kunde han inte själv beställa teckentolk. Det är samma sak vid andra släktträffar och högtider.

– Hade det inte varit för min lillasyster som också är döv så hade jag inte kunnat få teckentolk. Hon beställer tolk och så kan jag hänga på, säger Niels Kristensen, ordförande i Dövas Nordiska Råd.

Niels Kristensen är född i Danmark och känner sig fortfarande dansk ut i fingerspetsarna. Det var studier som lockade honom till Norge till att börja med och kärlek som fick honom att stanna. Nu lever han sedan många år med norsk fru och tre barn strax utanför Oslo.

– Danmark har en stor plats i mitt hjärta och jag följer med i fotboll och handboll. Och jag är fortfarande dansk medborgare, säger Niels Kristensen.

Men medborgarskap spelar ingen roll för att få teckentolk. Han är ju inte längre folkbokförd i Danmark.

Nordisk påverkan mot gränshinder

Nordens välfärdscenters har sammanställt slutsatserna från Jannicke Berge Kvitværs och Pia Johnsson Sederholms undersökningar, ihop med resultatet från ett seminarium om teckenspråk och mobilitet i Köpenhamn.

Sammanlagt kommer rapporten med rekommendationer på fem olika områden; gemensamt nordiskt elektroniskt ID som kan användas för att boka tolktjänster, kurser i grannländernas teckenspråk, flerspråkiga teckenspråkstolkar, insamlande av statistik på området samt samarbete om distanstolktjänster.

Rapporten är tänkt att utgöra underlag till Gränshindersrådet, för att det nordiska samarbetet ska kunna hitta vägar för att ta bort dessa gränshinder för Niels och andra teckenspråksanvändare.