Civilsamhällets betydelse för nyanländas integration i samhället

Det tar flera år för flyktingar och immigranter att komma in på arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Många nya nordbor berättar att civilsamhället har varit avgörande för att komma in i samhället, lära sig språket och bygga nätverk som kan leda till ett arbete.

Nu startar Nordens välfärdscenter ett nytt temaområde om civilsamhällets betydelse för nyanländas integration i samhället – med fokus på inkludering på arbetsmarknaden. Den 22 maj bjöd Nordens välfärdscenter in ett 20-tal experter från civilsamhället och från kommuner som arbetar i partnerskap med civilsamhället.

Mötet i Lund var ett nordiskt utbyte med fokus på långsiktiga partnerskap mellan myndigheter och civila samhället och strukturer för hållbar samverkan regionalt. Ett 20-tal olika lärande exempel presenteras och diskuterades från bland annat Arendal kommun, NAD i Malmö och Föreningen Nydansker. Erfarenheter från expertmötet kommer att lyftas på den konferens som Nordens välfärdscenter arrangerar i samarbete med Nordiskt nätverk för vuxnas lärande den 25 september 2019 i Stockholm.

På mötet i Lund diskuteras fyra olika temaområden:

• Partnerskap
• Barn, unga och familj
• Kvinnors etablering på arbetsmarknaden
• Nätverk

Nordens välfärdscenter dokumenterade de gemensamma diskussionerna som hade fokus på vilka succékriterier och utmaningar civilsamhället såg i sitt arbete med integrationen.

Partnerskap

Kommuner i de nordiska länderna klarar inte integrationen av nyanlända ensamma vilket ”tvingar” kommuner till nya innovativa och gemensamma lösningar med andra aktörer, bland annat med civilsamhället. I detta samarbete erbjuder kommunen lokaler och ger olika typer av bidrag men man ska inte se en kommun bara som en beställare utan man gör något tillsammans med andra i ett bredare partnerskap.

Ett antal exempel på succékriterier framfördes under diskussionerna. Många lyfte fram att partnerskapet bör bygga på en bred politisk överenskommelse med modigt ledarskap, ha tydliga gemensamma mål och vara enkelt för de deltagande aktörerna. Man efterlyste också en långsiktig strategisk planering eftersom då finns det utrymme för att utveckla partnerskapet och det gemensamma arbetet. Många insatser drivs med projektmedel vilket gör att implementeringen blir särskilt viktig för att nå goda, långsiktiga resultat. Fysiska arenor och gemensamma mötesplatser måste finnas för ett konkret arbete med integrationen.

Civilsamhällets aktörer och organisationer beskrev en intressant organisatorisk roll för sitt arbete som en neutral facilitator och ett supplement som inte ersätter de andra aktörers arbete och roll. Civilsamhället opererar i det organisatoriska mellanrummet, i ett gränsland och ofta gör det som ingen annan aktör gör. Arbetet bygger på frivillighet med ett gemensamt behov och motivation av att hjälpa andra.

De utmaningar som diskuterades handlade bland annat om kortsiktighet för de planerade insatserna vilket ofta får negativa ekonomiska konsekvenser. Att kunna ingå i partnerskapet med lika villkor innebär att man måste hitta egna pengar till det gemensamma arbetet. Många av civilsamhällets organisationer drivs med organisationsbidrag beroende av antal deltagare, vilket kan gå upp och ner periodvis. Det finns en stor konkurrens om projektmedel och många aktörer är för små för att kunna söka externt stöd. Man ser också att under sämre ekonomiska tider prioriteras inte samverkan på samma sätt i partnerskapet vilket leder till att processen tar längre tid. Ett annat strukturellt problem är de offentliga upphandlingsreglerna som styr och som gör det svårare för civilsamhället att vara med på lika villkor. Ibland känner organisationerna sig också utnyttjade och efterlyser mer tillit utöver resurser för att kunna arbeta effektivt.

Andra utmaningar kan handla om olika förväntningar och diffusa roller mellan myndigheter och civilsamhället i partnerskapet. Om roller och gemensam målsättning inte är definierade blir det svårt att följa upp resultat av arbetet. Ibland kan det också bli etiska problem när civilsamhället arbetar med myndigheter. Därutöver efterlyste man delaktighet från fackföreningar i det gemensamma arbetet med integration. Fackföreningar har en mycket central roll på arbetsmarknaden i de nordiska länderna och har tillgång till ett brett nätverk.

Man upplevde inget större problem med att få kontakt med olika föreningar men det kunde vara svårt att få deltagarna att bli motiverade av att delta i olika insatser. Ett exempel angavs också om en osäkerhet om att kunna genomföra den egna organisationens uppdrag inom samarbetet. Ytterligare utmaning kan vara att arbeta med lärande exempel. Man bör vara tydligare med varför lärande exempel fungerar i en viss kontext samt förstå olika lokala förutsättningar och villkor för att lyckas i en annan kontext.

Barn, unga och familj

Att bygga tillit, goda relationer och kulturella mötesplatser för nyanlända barn, unga och familjer angavs vara ett av succékriterier i det gemensamma arbetet. Det i sin kräver tid och resurser.  Några gav exempel på hur viktigt det är att barn, unga och familjer känner att de själva är aktiva aktörer med egenmakt istället för att bli behandlade som passiva objekt. Mötesplatsernas roll för integration är central eftersom det är där tilliten byggs upp, exempelvis skola som en arena för barn och unga. Barnen har lättare att ta till sig aktiviteter om man har relevanta mötesplatser. Även föreningsliv aktiverar individer och är ett viktigt steg för arbetssökande. Man påpekade också att stora kommuner kan lära av sig mindre kommuners framgångsrika metoder om det goda samarbetet.

Organisationerna gav ett antal utmaningar med det framtida arbetet. Exempelvis saknar de nyanlända familjerna relevanta nätverk och har dessutom ojämlika ekonomiska förhållanden vilket kan försvåra barnens deltagande i aktiviteter som kostar. Andra utmaningar som lyftes fram är social kontroll och hedersvåld samt bristande kunskap om jämställdhet. Även ensamkommande barns och ungas psykiska ohälsa oroar.

Framtida utmaningar på en strukturell nivå ansågs vara bland annat en komplicerad myndighets- och aktörskarta samt kortsiktighet och fragmentering i det nationella systemet. Exempel gavs om en familj som först kommer till en kommun där man bygger upp sociala relationer och nätverk samt börjar arbeta. Sedan tvingas familjen att flytta till en annan kommun vilket kan leda till att familjen och exempelvis glesbygden blir förlorare. Andra utmaningar är svårigheter att mäta resultat av arbetet med de nyanlända familjerna och se vad som bidrar till positiva samhällseffekter.

Kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Kvinnor får inte samhällets tjänster på samma sätt som män enligt några av deltagande organisationerna. De aktörer som har lyckats arbeta med kvinnors etablering på arbetsmarknaden på ett framgångsrikt sätt, betonade goda förebilders roll. Att lyfta fram kvinnor som har lyckats blir ett effektivt budskap till andra kvinnor som försöker ta sig till arbetsmarknaden, det vill säga invandrarkvinnors egenmakt hjälper andra kvinnor.

Arbetet handlar också om att slussa kvinnorna genom olika faser, via utbildning eller praktik till jobb och att lära sig språket under de olika faserna. Några har arbetat framgångsrikt exempelvis med IKEA som anställer kvinnor till textilarbete. Man lyfte även fram mätning av socioekonomiska effekter som viktig. Enligt en nationalekonomisk utvärdering har exempelvis Yalla Trappan lett till 300 miljoner konors samhällsbesparing. För att utveckla upphandlingsregler kan man jobba med sociala klausuler och reserverade kontrakt vilket betyder att man vill använda kravställandet med sociala hänsyn som verktyg för att uppnå gemensamma samhälleliga mål. Detta görs exempelvis genom att upphandlande myndigheter ställer krav avseende på sysselsättningsmöjligheter för långtidsarbetslösa eller personer som står lång från den ordinarie arbetsmarknaden. Reserverade kontrakt ger möjlighet att reservera upphandlingar eller kontrakt till leverantörer som klassas som arbetsintegrerande sociala företag. Syftet är att möjliggöra tilldelning av kontrakt till företag som under normala fall har svårt att få kontrakt.

Nätverk

Ett nytt radikalt arbetssätt krävs enligt deltagare. Vi behöver nya mentala bilder med ett annat resursperspektiv vilket handlar om att ändra bilden på att ”nyanlända inte vill” till att om du inte kan språket, kan du mycket annat.

Civilsamhället erbjuder mötesplatser som är öppna där äkta möten sprids vidare i till andra privata nätverk. Information kan förmedlas via både informella och formella nätverk väldigt effektivt. Man diskuterade också om man bör bjuda in de så kallade invandrafientliga till dialogen. Enligt aktörerna krävs det mycket mod att arbeta med integrationen i civilsamhället. Exempel gavs om att de som arbetar blir förföljda och hotade och att de dagligen får möta kritiska kommentarer.

Samma typer av utmaningar angavs om nätverksarbetet som med partnerskap, det vill säga motstridiga roller, mål och förväntningar hos olika aktörer vilket försvårar arbetet. Man behöver fysiska arenor och mötesplatser; det går inte att nätverka enbart digitalt eftersom det kan vara svårt för de nyanlända.

De förslag och synpunkter som framkom på expertmötet i Lund kommer att tas tillvara i Nordens välfärdscenters temaområde om civilsamhällets betydelse för integrationen av flyktingar och invandrare.