Fakta & forskning
Fakta om integration, invandring och flyktingmottagande
Integration av flyktingar och invandrare är för tillfället en av de mest omdiskuterade frågorna i samhällsdebatten. Hur ska Norden klara integrationsutmaningen? För att svara på den frågan måste man först skaffa sig en bild av hur situationen ser ut i de olika länderna.
Här har vi samlat fakta och statistik om integration, invandring och flyktingmottagande. Vår förhoppning är att kunna ge en bild av likheter och olikheter, som i sin tur kan leda till samarbeten och kunskapsspridning länderna emellan.
Nordens befolkning växer
Sedan 1990 har befolkningen i Norden ökat med 15 procent. År 2020 bodde cirka 27,7 miljoner invånare i regionen.
Sveriges befolkning har ökat med 9,7 procent de senaste tio åren, vilket är fyra gånger så mycket som genomsnittet för hela EU. Norges och Islands befolkningar har växt ännu snabbare – med 12,3 respektive 10,0 procent. Nettoinvandringen, det vill säga all immigration minus all emigration, har svarat för två tredjedelar av befolkningstillväxten i Norden på senare år.
Immigranternas ursprungsländer varierar mer
Tidigare var det vanligt att immigranter i Norden kom från andra nordiska länder. När EU utvidgades i början av 2000-talet kom många till Norden från unionens nya medlemsländer, särskilt från Polen. I Finland var Estland och tidigare Sovjet-republiker vanliga ursprungsländer bland dem som invandrade. Med de senaste årens flyktingströmmar har Syrien, Irak, Eritrea och Afghanistan blivit de vanligaste ursprungsländerna för immigranterna i några av de nordiska länderna.
Större andel av Nordens befolkning är födda utomlands
Andelen migranter har ökat internationellt sett med 50 procent sedan 1990. Men i Norden har andelen fördubblats. Sedan 1990 har antalet utlandsfödda i de nordiska länderna ökat från 1,3 till 3,0 miljoner invånare.
Ung åldersstruktur
Den utlandsfödda befolkningen i de nordiska länderna har en ung åldersstruktur. I åldersgruppen 25-35 år står de för en större andel än den inhemska befolkningen i varje årskull. Att det är unga människor innebär att det finns en stor potential för att delta i arbetslivet och att sänka medelåldern i befolkningen i Norden.
Invandringen ojämnt fördelad mellan regioner
Invandringen till regionerna i Norden skiljer sig åt vad gäller omfattning, ursprungsland, kön, utbildning och annan bakgrund samt orsak (exempelvis arbete, familj, skyddsbehov).
Regionala skillnader
De flesta regioner i Norge, många områden i södra Sverige, södra Finland och området runt Reykjavik på Island har en växande befolkning både på grund av högre födelsetal än dödstal och beroende på nettoinvandring. Motsatsen gäller för finska Lappland och vissa regioner i södra Finland vars befolkning minskar både på grund av låga födelsetal och utflyttning.
Betydande skillnad mellan internationell och inhemsk migration
De flesta nordliga och avlägsna regionerna i Norge, Island, Finland och Danmark har haft måttlig eller betydande utflyttning, medan södra Sverige och regionerna runt huvudstäderna i länderna har en netto-inflyttning från regionerna. Emellertid finns det ett klart mönster av nettovinst från internationell migration i nästan samtliga regioner i Norden.
Den största andelen utlandsfödd befolkning finns i södra och mellersta Sverige, i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och i Oslo och Bergen i Norge. Även nationellt sett har Sverige och Norge en större andel utlandsfödd befolkning än de övriga nordiska länderna.