Igma-modellen

En effektiv samverkan mellan aktörer som arbetar med etablering av nyanlända skapar förståelse för varandras roller och uppdrag. Igma-modellen leder till att aktörerna får en gemensam helhetsbild av individens förutsättningar och behov. Den underlättar också samplanering av etableringsinsatser, kontinuerligt stöd och uppföljning.

Målgrupp

Handläggare, etableringshandläggare, flyktinghandläggare och samverkansansvariga som arbetar med etableringsuppdraget för nyanlända på operativ nivå inom kommunen,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, landstinget och andra relevanta aktörer.

Beskrivning

Igma-modellen – Innovative guidance methodology for integration of migrants into labour market, lnnovativ vägledningsmetodik för integrering av nyanlända på arbetsmarknaden – har sitt ursprung i den nederländska DLM-metoden, Distance to Labour Market och case management-konceptet. Den gemensamma planeringen och verktygslådan som modellen erbjuder för stöd och uppföljning utgår från aktörernas gemensamma bild av individens behov och förutsättningar på tre nivåer:

• Interaktionsnivån mellan case managern och individen
• Interaktionsnivån mellan case managern och den egna organisationens ledning
• Interaktionsnivån mellan case managern och nätverket av aktörer.

Inom projektet utbildas handläggare för att effektivisera sitt arbete med hjälp av Igma-metoden. Lokala överenskommelser, LÖKar, formuleras i samarbete med handläggarna. Här är exempel på två strategiska projekt där Igma tillämpas:

• Igma implementeras i KISA-projektet i åtta kommuner i Uppsala län. Igma-modellen ska användas för att effektivisera det praktiska samarbetet mellan kommunerna. Arbetet formuleras i lokala överenskommelser, LÖKar.
• Förutsättningen för en lyckad etablering är att stödet till individen är sammanhängande och transparent, där alla organisationer bidrar med sina aktiviteter i rätt tid och utifrån individens behov.

• En god tillämpning av Igma-modellen sänker också pressen på den enskilde handläggaren, tack vare tydlig rollfördelning, där insatser inte upprepas i onödan eller överlappar varandra.

• Igma-modellen implementeras även i Igma-Femina, ett internationellt Erasmus+-projekt i samarbete med Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Avsikten är att utveckla ett genussensitivt angreppssätt inom ramen för Igma. Det ska berika Igma med genusbaserade indikatorer och utveckla aktörernas förmåga att, i samband med integrationsarbete, se över sitt sätt att arbeta med kvinnor.

Resultat

Förväntningen i KISA-projektet är att insatserna blir mer individualiserade med fokus på varje individs behov. Tanken är att undvika standardiserade insatser som utgår från arbetsmarknadens behov. Insatserna ska leda till hållbar anställning utifrån individens förmåga och önskemål.

Det förväntade resultatet i Igma-Femina är att nyanlända kvinnor ska få ökad tillgänglighet till vuxenutbildning och till rådgivning som tar hänsyn till könsaspekter. Syftet är att stärka inkudering på arbetsmarknaden.

Information och länkar

Information om Kisa-projektet

Länk till Igma-Femina