”Viktstigmatisering är en socialt accepterad form av diskriminering”

– Vår kroppsuppfattning påverkar hur vi tänker, känner, beter oss och kommunicerar med varandra under hela livet. Kroppsuppfattningen är en viktig faktor för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande, säger Dr Dóra Guðrún Guðmundsdóttir, avdelningschef vid hälsodirektoratet på Island.

Viktstigmatisering är en form av social stigmatisering som bygger på fördomsfulla, negativa och diskriminerande attityder, övertygelser, stereotypier och beteenden riktade mot individer som anses vara överviktiga.

En av åtgärderna i Islands handlingsplan mot fetma är kartläggning och bekämpning av viktstigmatisering.

– Viktstigmatisering är en socialt accepterad form av fördomsfullhet och diskriminering, och förekommer inom alla samhällssektorer: utbildning, hälsovård, arbetsplatser, massmedia och sociala medier, säger Guðmundsdóttir, projektledare för handlingsplanen.

Kroppsmissnöje tidigt i livet

Viktstigmatisering har en negativ effekt på människors hälsa. Det kan vara en kronisk stressfaktor och leda till depression, låg självkänsla och negativ kroppsuppfattning. Andra konsekvenser är ätstörningar och mindre intresse för att delta i fysiska aktiviteter.

Guðmundsdóttir påpekar att barn blir medvetna om sociokulturella normer och förväntningar mycket tidigt i livet.

– Det är till exempel mindre sannolikt att överviktiga barn väljs till lekkamrater.

I allmänhet tenderar flickor att ha en sämre kroppsuppfattning än pojkar. Flickor så unga som fem år har visat tecken på kroppsmissnöje, och 40 till 50 procent av flickor mellan 7 och 11 år skulle vilja vara smalare.

Viktstigmatisering och sport

Ragnar Bjarnason, chef för pediatriken vid Islands universitetssjukhus Landspitali och professor i pediatrik vid Islands universitet, arbetar med överviktiga barn. Enligt honom spelar terminologin en viktig roll.

– Vi pratar inte om kalorier över huvud taget, inte i våra hälsorekommendationer och inte när vi möter patienterna. Istället betonar vi hur viktigt det är att motionera och äta mycket frukt och grönsaker. Jag tror på nudging, säger Bjarnason.

– Ett område där viktstigmatisering förekommer är idrott, och särskilt inom bollsporter. Överviktiga barn får inte vara med i lag, de blir osynliga. Och vi vet ju att icke-verbal kommunikation är lika tydlig som verbal.

Bjarnason och hans team samarbetar med en idrottslärare och de understryker betydelsen av att röra på sig. Deras mål är att introducera barnen till olika typer av sporter, till exempel judo, MMA och friidrott.

Övervakning och hälsosamma miljöer

Enligt Bjarnason är det bättre ju tidigare man märker att ett barn börjar lägga på sig vikt. Övervakning är nyckeln i kombination med enkel vägledning av föräldrarna.

– Det är viktigt att identifiera övervikt tidigt, helst när barnet är 5–6 år eller ännu tidigare. I det skedet hjälper det oftast med några rekommendationer och en enkel fråga: vi frågar föräldrarna om de har tänkt på att fetma skulle kunna innebära livslånga konsekvenser för deras barn.

Guðmundsdóttir säger att det är viktigt att fokusera på hälsa och välbefinnande, inte vikten.

– Vi måste skapa hälsosamma miljöer för barn, med hälsofrämjande skolor och sunda samhällen där alla typer av kroppar är välkomna.

Guðmundsdóttir och Bjarnason deltog i seminariet Healthy Life for Children i Reykjavik 2–3 oktober 2018. Seminariet arrangerades av Nordens välfärdscenter och Institutet för hälsa och välfärd i Finland.