Utblick Nordamerika – den alkoholrelaterade dödligheten ökar och vejping är en stor utmaning för folkhälsan

På konferensen ”Substance Use, Substance Use Disorders: Changing Concepts, Changing Patterns” i New York i mars presenterades de största utmaningarna för folkhälsan och forskningen på området. Nina Rehn-Mendoza, tidigare verksamhetsledare på Nordens välfärdscenter, deltog i konferensen.

Inom alkoholområdet lyfte direktören för NIAAA, George Koob, fram att den alkoholrelaterade dödligheten ökar markant i USA och det är bland kvinnor och den äldre populationen som ökningen är störst. Äldre gruppen dricker allt mer och cirka 10 procent av alla äldre dricker i berusningssyfte. Samtidigt minskar ungdomars berusningsdrickande i alla åldersgrupper.

Nya forskningsrön om sömn

Alkohol är en betydelsefull bidragande orsak i 15 till 20 procent av dödsfall orsakade av drogöverdoser, 26 procent av alla självmord och 50 procent av alla leversjukdomar. Alkohol spelar också en stor roll när det gäller psykisk ohälsa. Nya forskningsrön visar hur alkoholen på ett gravt sätt förstör sömnrytmen bland personer med alkoholmissbruk, och att det tar cirka 18 månader av nykterhet innan de får tillbaka en normal sömnrytm.

Färre än 10 procent av patienter som behöver vård för alkoholproblem är i behandling. NIAAA finansierar flera stora projekt för nya läkemedel för alkoholbehandling, dock ges inte finansiellt stöd till studier med psykedeliska droger, exempelvis LSD.

Nya rön om FASD, Fetal alcohol spectrum disorders, visar att prevalensen av FASD bland befolkningen i stort är högre än vad man tidigare känt till – någonstans mellan 1 och 5 procent. Det har blivit tydligt att bruk av cannabis förvärrar FASD. Cannabisbruk ger också 12 gånger högre risk för SIDS, plötslig spädbarnsdödlighet. Forskning pågår för att utreda om bruk av kolin kan minska de skadliga effekterna som uppstår i samband med FASD.

Vejping en av de största utmaningarna

NIAAA och NIDA är två av världens största forskningsfinansiärer. Direktören för NIDA, Nora Volkow, lyfte fram tre av de största utmaningarna för folkhälsan i USA för tillfället: vejping, cannabis och opioidkrisen. Vejping, det vill säga att använda e-cigaretter med nikotin, ökar stort bland ungdomar. Till exempel är 11,7 procent av så kallade ”12th graders”, alltså 16- till 17-åringar, dagliga brukare. 25 procent av den här åldersgruppen använder varje månad.

I många fall är styrkan av nikotin väldigt hög och ungdomar blir nikotinberoende oerhört fort, enligt Volkow. En inte ovanlig daglig dos av nikotin vid vejping motsvarar sex paket cigaretter. Den forskning som finns om e-cigaretter har inte gjorts på den här nivån av nikotin. Dessutom vet man nu att ett nikotinberoende påverkar kemin i hjärnan på dessa ungdomar, och nya studier visar hur ett sådant nikotinberoende leder till ett snabbt och svårt beroende av andra droger, om de unga testar andra substanser. Nikotinberoende är ett beroende som utvecklas väldigt snabbt och är ett mycket svårt beroende att bryta, påpekade Volkow.

Den andra oroande utvecklingen som Nora Volkow redogjorde för är att vejping av THC också ökar. Bland 16- till 17-åringar, är 3,5 procent dagliga brukare av THC via e-cigaretter och 15 procent månatliga brukare. Vejping är ett sätt att få i sig en hög koncentration av THC som är oroväckande, eftersom studier visar att en hög halt av THC ökar risken för psykos.

Sextiofem gånger högre THC-halt

När det gäller cannabis är intensiteten av bruket mycket viktigare att mäta än prevalens, enligt Nora Volkow. En tredjedel av alla brukare är dagliga brukare, vilket har lett till att cirka 80 procent av all cannabis i USA brukas dagligen. Samtidigt har priset sjunkit drastiskt, och i dag är det billigare att köpa cannabis än öl. Ytterligare har koncentrationen av THC ökat drastiskt.

Fram till 2000 fick en brukare som rökte två jointar i veckan, som var det vanliga bruksmönstret då, i sig en mängd motsvarande 4,6 milligram THC per dag. I dag får en person som använder cannabis dagligen, som i dag är det vanligaste bruksmönstret, i sig 300 milligram THC per dag, alltså 65 gånger högre mängd THC. Man vet ingenting om vilka konsekvenser denna mängd har, enligt Nora Volkow. En viktig poäng är dock att man inte kan se någon ökning i prevalens av cannabisbruk bland unga, varken i USA eller Kanada, efter legaliseringen av cannabis.

Epidemier av HIV

Opioidkrisen har sitt ursprung i nittiotalets överförskrivning av mycket starka opiodbaserade smärtstillande medel för mildare besvär. När man aktivt började granska och följa upp förskrivningen av dessa medel blev många opioidberoende tvungna att gå över till andra substanser och det ledde till att man under 2010 istället fick en stor heroinöverdosdödlighet. Därefter gick en del av de brukarna över till fentanyl, som är betydligt billigare än heroin, och 2014 fick USA en stor fentanylöverdödlighet.

2020 är orsaken till överdosdödligheten  en kombination av opioider och metamfetamin. Det finns dock fortfarande ett antal kliniker som skriver ut ett enormt antal recept, de står för 1 till 5 procent av all volym av förskrivna opioider.

Dödligheten av olika opioider ökar fortfarande. Nu ersätter ett starkt, billigt heroin en del av den marknaden. En stor oro är, att övergång från tablettmissbruk till heroin som injiceras, har lett till att det har uppstått epidemier av HIV på vissa håll.

Det finns ett antal mediciner som ges för behandling av opioidmissbruk, till exempel metadon och buprenorfin (numera godkänt för unga från 16 år och uppåt), samt naltrexon (en gång i månaden injicerbar dos), men studier pågår för att hitta ett vaccin som skulle minska drogers påverkan på hjärnan och på så sätt förhindra överdoser.

När det gäller vård och behandling är metamfetamin ett stort problem, det finns inga mediciner och bruket ökar kraftigt. Ett antal lovande kliniska studier pågår dock som bäst för att hitta en medicin.

Den största överraskningen för mig personligen var hur vejping anses som ett stort och ökande folkhälsoproblem. Det finns ganska stora skillnader mellan Nordamerika och Norden och hur vi reglerar exempelvis e-cigaretter, alltför stora slutsatser kan man alltså inte dra. I Nordamerika finns också ett betydligt mer medikaliserat sätt att se på droger och förebyggande arbete än vad vi i Norden är vana vid.