Redaktionella vägval i en global värld

En av NAD:s centrala uppgifter är att garantera en möjlighet för medlemmar i det nordiska forskarsamfundet att uttrycka sig på sina modersmål. Dessutom, i Norden tenderar många rusmedelsfrågor vara väldigt lokala och småskaliga till sin karaktär och forskningen måste kunna kommuniceras på danska, norska och svenska för att den ska vara samhällsrelevant, inte minst för att meningen är att den skall implementeras i nationell politik och styrning.

För NAD har språkfrågan alltid spelat en central roll. Det råder en kontinuerlig spänning mellan engelskan och de skandinaviska språken. Språk och begrepp har diskuterats flitigt i tidskriftens artiklar, men strukturellt har det ändå skett en långsam förskjutning mot fler engelska artiklar. Ursprungligen var tidskriftens språk svenska, norska eller danska, men redan i det första numret (1984) kunde man hitta korta engelskspråkiga sammanfattningar i slutet av artiklarna. Senare ersattes dessa sammanfattningar med engelskspråkiga abstrakt. Mellan 1994 och 2006 publicerade vi för varje årgång ett engelskspråkigt supplement med utvalda översatta artiklar. Åren 2007 till 2009 alternerade tidskriften mellan skandinaviska och engelskspråkiga nummer och även namnet på omslaget alternerade mellan Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift och Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Från och med 2010 har publiceringsspråket varit blandat i en och samma tidskrift, medan det dominanta namnet på omslaget varit det engelska. År 2016 föll det skandinaviska namnet helt bort från omslaget.

Det internationella utbytet av idéer är viktigt för den vetenskapliga forskningens livskraft. Och världen riskerar ju att gå miste om den nordiska forskningens insikter och innovationer om forskningen enbart publiceras på våra lokala språk. Det kan till och med vara skadligt för en forskares karriär att inte publicera på engelska i en tid där prestationer mäts i internationell relevans som ett kvantifierbart mått. Gruppen potentiella läsare är även så mycket större om man publicerar på engelska. Det finns dock en risk för att forskare som vänder sig till en mer internationell publik siktar in sig på mer generellt hållna forskningsfrågor och därmed väljer bort sådana frågor som är viktiga ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Samma slags frågor måste NAD som en nordisk forskningstidskrift också ställa sig. Om målet enbart skulle vara att publicera den slags generell diskussion som de stora disciplinära tidskrifterna omfattar, eller enbart publicera småskaligt på nordiska språk, skulle publiceringens syfte eventuellt vara lättare att förverkliga. Att sträva efter den dubbelroll NAD har i dag är ändå mer i linje med realiteterna i en glokal värld: så gott som alla nordiska institutioner jobbar i dag simultant på dessa plan.

popNAD startades ursprungligen för att bevara och utveckla den dialog mellan forskning och politik/praktik som är kännetecknande för NAD. Tanken var att spridning av innehållet i populariserad form på skandinaviska språk skulle stimulera till mera och bredare debatt och stärka den lokala förankringen. Nu då popNAD etablerat sin plats som ett forum for debatt inom det nordiska på rusmedelsområdet har frågan om mer internationell relevans blivit aktuell. popNAD har redan tidigare publicerat artiklar på finska, och i samband med lanseringen av den nya webbplatsen börjar popNAD också publicera material på engelska. Förhoppningsvis kommer dessa språk att kunna leva sida vid sida.