Intervjua online – en underutnyttjad metod inom narkotikaforskningen?

Blogg

Johan Nordgren, Forskare, Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet
Publicerad 2 Okt 2019

Att intervjua online kan öppna dörrar till personer som annars inte skulle låta sig bli intervjuade. Genom kvalitativa intervjuer online kan forskare få tillgång till köpares och säljares motiv och förståelse av droger.

Ett potentiellt hinder för forskare som studerar sociala fenomen som är olagliga eller stigmatiserade är att personer som vore intressanta att intervjua ibland inte vill träffas ansikte mot ansikte. Den australienska drogforskaren Monica J. Barratt har undersökt möjligheterna att intervjua rekreationsanvändare via internet genom synchronous online interviewing. Förfarandet var för några år sedan ett oprövat koncept men det finns en del studier som har använt intervjumetoden. Slutsatserna har främst varit att metoden har begränsningar, men att den kan utgöra ett komplement till traditionella intervjuer som utförs ansikte mot ansikte. Viktigt för att kunna genomföra en bra online-intervju är att både intervjuperson och intervjuare känner sig bekväm med att kommunicera med hjälp av text och att man kan skapa en god relation det emotionellt sparsamma mediet till trots, menar Barratt.

Barratt beskriver i artikeln publicerad i Drug and Alcohol Review hur hon i samband med ett större etnografiskt fältarbete på internet skapade en enkätundersökning om användning av ”partydroger”.

Monica J. Barratt undersökte möjligheterna att intervjua rekreationsanvändare i Australien online.
Monica J. Barratt undersökte möjligheterna att intervjua rekreationsanvändare i Australien online. Foto: Mostphotos.

Hon spred information om enkäten på olika fora om ravekultur och droganvändning, fora som hon aktivt hade deltagit i för att få kontakt med potentiella intervjupersoner. Urvalet i enkäten bestod av 837 australier över 16 år som hade använt partydroger under de senaste tolv månaderna och som dessutom hade deltagit i online-diskussioner om droger under de senaste sex månaderna. I slutet av enkäten fick respondenterna svara på om de var intresserade av att ställa upp på en onlineintervju. Majoriteten av dem som deltog i enkäten var inte intresserade av att genomföra en intervju, men hon fick fram 68 potentiella intervjupersoner, varav 29 intervjuer genomfördes.

Anpassade sig till den intervjuades språk

Intervjuerna tog i genomsnitt drygt två timmar att genomföra. De tekniska problemen var få och intervjupersonerna informerades om att konversationen potentiellt skulle kunna fångas upp exempelvis polisen om kryptering inte användes, men endast en person ville installera ett krypteringsprogram. Så långt om de mer tekniska detaljerna vid intervjuerna, hur skapar man då en väl fungerande kontakt (det som kallas rapport på engelska) när man är begränsad till att kommunicera med hjälp av text? Barratt använde sig av olika sätt för att skapa förtroende.

Johan Nordgren. Foto: Privat.

Hon använde projektets webbsida för att legitimera sig som forskare och använde samma foto som fanns på denna sida som avatar/profilbild i chattprogrammet, använde humor och berättade om egna erfarenheter som hade relevans för konversationen (disclosure). Dessa sätt är dock naturliga aspekter av att utföra ett traditionellt fältarbete eller för att etablera kontakt med informanter på fältet. Den fjärde tekniken skiljer sig dock från vanligt etnografiskt intervjuande, eftersom den handlar om att göra sig förstådd genom textbaserad kommunikation (linguistic style). För att etablera kontakt använde hon de språkliga konventioner som används på fora och i chattrum, som emojier samt att inte använda sig av versaler och punkter. På så sätt försökte hon att anpassa sig till intervjupersonens sätt att skriva, till exempel genom skrivrytm, hur stora textstycken som skrevs in och skickades åt gången.

En underutnyttjad metod?

På senare tid har det publicerats ganska mycket forskning om ”social media drug dealing” och handeln med droger både på det öppna nätet och på Darknet. Ett exempel är artikeln ’#Drugsforsale: An exploration of the use of social media and encrypted messaging apps to supply and access drugs’ av Moyle et al. (2019), som ger en bra överblick över vilka appar som används vid langning. Samtidigt är mycket av den senaste forskningen kring droger och Darknet baserad på kvantitativa perspektiv där speciella program används för att scanna av och samla in data på olika försäljningssajter. ”Big data” samlas in, men denna går sällan riktigt på djupet när det kommer till köpare och säljares förståelser, motiv och aktörskap, vilket med fördel kan studeras med hjälp av kvalitativa metoder.

Man skulle kunna tänka sig att exempelvis intervjua personer som säljer narkotika via Wickr, som på senare år har blivit en populär app för krypterade meddelanden. Denna app användes exempelvis i en nordisk studie om drogförsäljning via sociala media (Demant et al. 2019). När det gäller forskningsämnen som handlar om olagliga eller stigmatiserade aktiviteter på sådana arenor tror jag att synchronous online interviewing kan vara en effektiv metod för att intervjua personer som inte vill träffa en forskare IRL. Metoden kan vara utmärkt för att bredda sitt potentiella omfång gällande intervjupersonernas geografiska utspridning, men också för att hålla fortlöpande kontakt med intervjupersoner. När allt mer av människors sociala samspel och kommunikation sker online bör också vi forskare röra oss på dessa arenor och studera den dynamik som finns där, exempelvis genom netnografiskt fältarbete eller andra kvalitativa metoder.

FacebookTwitterEmailPrint