Unga har övergett festplatser utomhus – hemmafester allt vanligare

Birgitta Ander har jobbat med förebyggande och uppsökande ungdomsarbete inom den kommunala socialtjänsten i över tjugo år, den största delen av tiden som fältsekreterare. Nu undervisar hon vid Hälsohögskolan i Jönköping.

– I och med att jag har jobbat så länge på fältet ville jag använda min erfarenhet, och jag visste också att det saknas forskning på det här området, därför valde jag att undersöka platsernas betydelse för ungas berusningsdrickande. Det blev ju inte riktigt som jag hade planerat i och med att de arenor jag hade tänkt besöka var tomma.

Hon hade länge varit intresserad av platsens betydelse och ville ursprungligen undersöka utomhusarenor där hon som fältsekreterare tidigare hade träffat ungdomar. När hon väl sökte upp ungdomarna på just de här platserna visade det sig att de låg öde. Avhandlingens fokus skiftade och kom bland annat att handla om varför utomhusarenorna var tomma och att de unga istället festade i hemmiljö i allt högre grad.

– Samhället har ju satt in insatser mot dem som dricker utomhus, för att det har setts som mer problematiskt medan hemmafesterna har diskuterats endast när de blir för stora. Då tyckte jag det var intressant att studera platsens betydelse och varför många ungdomar har valt att berusa sig inomhus. Utifrån Lordia-materialet har jag också gjort en studie som visar att de ungdomar som berusar sig inomhus utan närvarande föräldrar inte dricker mindre alkohol än när man berusar sig på utomhusarenor.

Inte enbart i småstäder

Att utomhusarenorna gapar tomma är inte en trend enbart i mindre städer, trots att Ander själv undersökt just dem.

– Det är samma i storstäder, det finns fortfarande platser utomhus där man träffas, men det har skett en minskning. Det har jag hört eftersom jag har haft kontakter med fältsekreterare över hela landet. På de flesta riktigt stora och mer problematiska samlingsplatserna finns det fortfarande unga, men många skolgårdar och liknande ställen är tomma nu.

Varför är de unga inte längre ute och festar i lika hög grad?

– Det är sådant som jag önskar att jag hade ställt ytterligare följdfrågor om. De flesta unga jag pratade med hade inte varit ute och festat och när jag ställde frågan till dem tyckte de att ”ja, men där kan man ju inte vara”. Det var inte ens ett alternativ, det var den reaktionen jag fick från de allra flesta. Det var den privata sfären som betonades, och att man festade i den tillsammans med kompisar.

I intervjuerna kom vikten av att kunna stänga om sig fram.

– Vikten av ytterdörren, att kunna stänga och öppna, blev tydlig i mitt intervjumaterial. De unga var väldigt medvetna om det här med säkerhet. Man ville inte heller att vuxenvärlden ska vara där och se när man festar och är full med kompisar.

Föräldrarna viktig faktor

Avhandlingen behandlade också andra frågeställningar kring berusningsdrickande: vem som debuterar i berusningsdrickande, när, var och med vem det sker. Det visade sig att av de faktorer som bidrar till att unga debuterar tidigt var kamraterna inte så viktiga.

– Föräldrarnas förmodade tillåtelse, ett småkriminellt beteende och tillgänglighet var de viktigaste faktorerna. Jag trodde att kamraterna skulle vara viktigare, men det var de egentligen bara när det gällde de mindre normbrytande beteendena, användning av tobak och sådant, då var kamraterna avgörande.

I 13- och 14-års åldern spelade föräldrarna alltså en starkare roll än kamraterna.

– Det här ska vi fortsätta undersöka och vi försöker få pengar för en ny studie. Det här är intressant, här skulle man naturligtvis ha talat med föräldrarna om vad de själva hade sagt, men det har jag inte gjort. Men det verkar som om föräldrarna inte är tydliga nog gällande det här med att tillåta. Jag tror att de flesta föräldrar skulle säga att de inte tillåter att barnen dricker, men man kanske inte pratar om det med barnen.

Positiva erfarenheter

De intervjuade var sådana som hade erfarenhet av berusningsdrickande, och de drack i sällskap av andra.

– Det fanns sådana som drack jättemycket och sådana som hade varit fulla några gånger. När man drack sig berusad gjorde man det i sammanhang när alla andra drack. På något sätt var det inget konstigt, för de ”drack ju bara som alla andra”. Det fanns också de som sade att de inte dricker för att de inte orkar. Det är klart att det är jobbigt att festa och man mår dåligt dagen efter. Men drickandet upplevdes som väldigt positivt, ”vi har roligt, vi gör det tillsammans med kompisarna”.

Det negativa aspekterna av att dricka upplevdes i samband med att man drack för mycket.

– Det upplevdes som så pinsamt. Men överväldigande delen upplevde drickandet som positivt, de såg själva att det inte händer så mycket annat i deras liv. Och då kan jag sitta och säga: ”ja, det är jättefarligt”, men jag måste också förstå att det här betyder mycket för dem

Hur borde det förebyggande, uppsökande arbetet se ut?

– Det viktiga är att förstå arenorna, eller att sätta sig ner och fundera på dem, vad står de för, vad innebär de, varför väljer man vissa platser, varför väljer olika grupper på ett visst sätt. Vuxenvärlden måste våga ställa sig frågor och inse att vi inte har alla svaren, annars kommer vi inte att lyckas med det förebyggande arbetet. Vi kan ha väldigt fina program, men kan vi inte förstå betydelsen av det här för ungdomarna, då kan vi heller inte jobba med det.

Birgitta Ander presenterade sin forskning på  Nordic Alcohol and Drug Researchers Assembly, NADRA 2018.