Berusningsdrickandet minskar i Finland – speciellt bland män under 30

Dryckesvaneundersökningen gjordes för första gången 1968 och har sedan dess gjorts vart åttonde år. Den senaste undersökningen visar att berusningsdrickandet har minskat för första gången.

– Totalkonsumtionen har i stort sett varit sjunkande sedan 2008 och det korrelerar med att berusningsdrickandet minskar. Nu är det första gången vi ser en sjunkande trend som går hand i hand med den sjunkande trenden i totalkonsumtionen. Våra dryckesvanor innehåller ganska mycket berusningsdrickande så om totalkonsumtionen minskar är det ju ganska naturligt att även berusningskonsumtionen gör det, säger Thomas Karlsson, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Bland männen minskade andelen som dricker sig berusade varje månad från 27 procent till 19 procent mellan 2008 och 2016. Det är speciellt män under 30 och kvinnor under 50 som i lägre grad dricker sig berusade, i gruppen kvinnor mellan 50 och 69 har berusningsdrickandet inte minskat.

Andelen nyktra ökar

Också om berusningsdrickandet minskar konsumeras fortfarande stora mängder alkohol på en gång. Män i åldern 20 till 29 är de som dricker mest alkohol under ett och samma tillfälle, 26 procent uppgav att de åtminstone en gång under det senaste året druckit minst 18 alkoholportioner under en dag. Undersökningen visar att män i åldern 30 till 69 år dricker oftast, och att unga män och kvinnor under 20 dricker mest sällan.

I Finland dricker cirka 10 procent av befolkningen ungefär hälften av den alkohol som konsumeras, det här såg man redan i Dryckesvaneundersökningen 1968. Männen står för trefjärdedelar av den totala alkoholkonsumtionen.

Andelen helnyktra har minskat i Finland under en längre tid, främst beroende på att generationen äldre helnyktra kvinnor inte längre ingår i undersökningens målgrupp. Under 2000-talet var cirka en tiondel av befolkningen nykter, men nu har andelen nyktra återigen vuxit, speciellt bland kvinnor i åldern 30 till 49.

Vinkulturen växer

Att dricka alkohol dagligen är sällsynt, det gäller både öl och vin. Att dricka vin till maten då och då är ändå något som har blivit vanligare.

– När vi annars kan se att konsumtionen av olika drycker går upp och ner på grund av alkoholpolitiska förändringar, går vinkonsumtionen ganska stadigt uppåt oavsett vad vi gör. Den är stadigt på uppåtgående sedan nittiotalet och framåt. Det visar att vinkulturen sakta men säkert får ett starkare fotfäste som måltidsdryck, men vi kan absolut inte säga att vi är där än. Det är ändå en väldigt stor skillnad om man jämför Finland med Sverige, där över 40 procent av konsumtionen består av vin, i Finland är den runt 20 procent.

Dryckesvanorna inverkar

I Dryckesvaneundersökningen ingår också frågor om alkoholpolitik. De tillfrågades eget alkoholbruk avspeglar sig i inställningen till alkoholpolitiken, de som stödjer en liberalare alkoholpolitik är ofta män som konsumerar mycket alkohol och ofta dricker sig berusade.

– För de flesta är det rådande läget helt bra, sedan finns det en stor andel, en tredjedel av befolkningen, som vill ha en liberalare alkoholpolitik och så finns det de som tycker att alkoholpolitiken skulle kunna vara striktare.

Kvinnor och de som dricker måttligt med alkohol stödjer den nuvarande alkoholpolitiken eller vill skärpa den. Äldre personer och unga förespråkar en strängare alkoholpolitik, jämfört med de som är medelålders.

– Det har nog att göra med tillnyktringstrenden av minderåriga som har pågått sedan milleniet. Efter 1999-2000 har det enligt alla ungdomsundersökningar pågått en tillnyktringstrend bland dem som är under 18. Vi har inte lyckats komma underfund med vad som har hänt, men att unga i den åldern inte dricker måste återspegla sig i deras åsikter. Om du inte dricker är det sak samma hur strängt alkoholen är reglerad. Om du är en storkonsument börjar priset ha betydelse och varifrån du får alkohol, om måste du åka till en Alko-butik som är belägen långt från där du bor, eller om skulle du kunna få samma sak från närbutiken.