Svenska studentkårer förhåller sig positivt till alkoholförebyggande arbete

Studentkårernas uppdrag är att underlätta och främja studenternas utbildning. Den studiesociala verksamheten omfattar bland annat organisering av olika sociala evenemang. Undersökningar visar att alkohol ofta är en del av dessa sociala aktiviteter och att alkohol ofta finns tillgänglig på studentkårernas pubar och klubbar. På studentkårernas egna pubar är priset på alkohol inte sällan lägre än på krogen. Universitetsstudenters tillgång till billigare alkoholdrycker ökar risken för att de konsumerar större mängder alkohol.

Under 2010-talet har medelåldern för universitetsstudenter sjunkit och idag går nästan hälften av Sveriges unga vuxna in i högre utbildningssystemet före 23–års ålder. Unga vuxna är samtidigt den åldersgrupp där riskkonsumtion av alkohol är vanligast och de är också svåra att nå med förebyggande insatser.

Vanligt med en skriftlig alkoholpolicy

Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD) har i samarbete med Systembolagets fristående dotterbolag IQ, som arbetar med förhållningssätt till alkohol, gjort en studie kring alkoholpolicy och alkoholförebyggande arbete på Sveriges studentkårer. Undersökningen genomfördes under hösten 2014 då kårordföranden på sammanlagt 78 studentkårer fick svara på ett webbaserat frågeformulär. Undersökningen visar att en majoritet av kårerna har en skriftlig alkoholpolicy och uppger att policyn följs i stor utsträckning. Vad gäller det mer konkreta policyarbetet svarade knappt hälften att det finns en skriftlig handlingsplan för hur arbetet ska genomföras. En sådan handlingsplan kan formulera sätt på vilket kåren ska arbeta alkoholförebyggande och bli mer inkluderande, även för de studenter som inte dricker alkohol.

Alkohol ett problem i studentvärlden

Majoriteten av svenska studentkårer rapporterar att alkohol kan vara ett problem bland universitetsstudenter och det verkar finnas en medvetenhet om riskerna med en hög alkoholkonsumtion.

Studien tyder på att det finns en medvetenhet kring att en hög alkoholkonsumtion är förknippad med negativa konsekvenser både på lång sikt och kort sikt. Samtidigt som nästan hälften av deltagarna i enkäten menar att en måttlig alkoholkonsumtion kan spela en positiv roll i studentlivet, svarar en majoritet att alkoholkonsumtion kan vara ett problem. Respondenterna såg också att kulturen kring studentlivet uppmuntrar och nästan kräver en hög alkoholkonsumtion. Majoriteten var positiva till alkoholförebyggande arbete i studentkårskontexten och trodde att kårerna skulle kunna ha ett inflytande på alkoholkonsumtionen i studentlivet. Några deltagare gav exempel på hur sådant arbete bedrivs på deras egen kår med syftet att flytta fokus från alkohol och erbjuda alkoholfria alternativ.

Ett aktivt alkoholförebyggande arbete

Resultaten är glädjande. Samtidigt bör det noteras att den existerande alkoholpolitiken vid studentkårerna till trots, utgör hög alkoholkonsumtion bland universitetsstudenter fortsättningsvis ett folkhälsoproblem. Hög tillgänglighet och konsumtion av alkohol bland studenter gör universiteten, och mer specifikt studentkårerna, till en viktig arena för förebyggande arbete. Utöver en skriftlig alkoholpolicy bör policyarbetet innefatta konkreta handlingsplaner. Den här studien förmår inte ge svar på i vilken utsträckning innehållet i de policys som redan finns verkligen förverkligas i alkoholförebyggande arbete. Dock är de positiva attityder som uttrycks en god grund för ett sådant arbete.

Anna Strandberg, fil dr
STAD
Centrum för Psykiatriforskning Stockholm
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap