”Rökare drabbas med större sannolikhet av allvarliga komplikationer vid en covid-19-infektion”

Tobak, Alkohol, Narkotika

Malin Wikström, webbredaktör
Publicerad 4 jun 2020

På Nordens välfärdscenters webbinarium om effekter av coronapandemin stod det klart att det i många frågor är för tidigt att dra några slutsatser än. Men när det gäller rökning och coronavirus kan man redan nu se att det finns en risk för svårare sjukdomsbild och risken att dö är högre för rökare, säger Charlotta Pisinger, professor i tobaksprevention vid Institut for Folkesundhedsvidenskab vid Köpenhamns universitet.

Huruvida rökare har större risk att få en coronavirusinfektion och huruvida nikotin skyddar eller inte är några av de frågor kring rökning och coronavirus som aktualiserats under den senaste tiden. Vad som är fakta och vad som är myter kring tobak och covid-19 redde Charlotta Pisinger, professor i tobaksprevention, ut under Nordens välfärdscenters webbinarium The effects of the corona pandemic on alcohol consumption, smoking and drug treatment services.

− Rökare har en sämre prognos vid en covid-19-infektion visar forskningen, säger Charlotta Pisinger.

Hon hänvisar till en genomgång av 15 studier, med ett underlag på 2473 patienter, som visar att nuvarande rökare har 45 procents högre risk att utveckla allvarliga komplikationer av covid-19, i jämförelse med före detta rökare eller dem som aldrig rökt. Också dödligheten är större bland nuvarande rökare.  En metaanalys av 19 studier, från tre olika länder, med ett underlag på 11 590 personer visar att rökare har nästan fördubblad risk att utveckla allvarliga komplikationer eller dö av covid-19, i jämförelse med icke-rökare.

Icke-representativt urval

När det gäller forskningen kring coronavirusinfektioner och förekomsten bland rökare finns det enligt Charlotta Pisinger bara en studie som har tagit i beaktande faktorer som kön och ålder. Det är en fransk studie som har fått mycket uppmärksamhet, eftersom den har kommit fram till att det fanns mycket färre rökare i en grupp covid-19-patienter i jämförelse med rökare i samma åldersgrupp. I studien har man undersökt cirka 500 personer, av dem uppgav 5 procent att de röker. I gruppen fanns cirka 350 personer intagna på sjukhus, och 150 som inte vårdades på sjukhus. Problemen med studien är att en stor del av dem hade kroniska sjukdomar, och väldigt många var före detta rökare. En stor del av gruppen bestod också  av sjukvårdspersonal, eftersom det just då pågick en masstestning av vårdpersonal på arbetsplatsen.

− Vi vet att det finns få rökare bland kroniskt sjuka och sjukvårdspersonal. Gruppen är alltså inte representativ för hela befolkningen. En av mina kolleger jämförde underlaget med en undersökning om arbetslöshet i befolkningen. Om man vill veta något om det går man inte till en metrostation i rusningstid klockan åtta på morgonen för att fråga om folk har jobb eller inte, det ger en felaktig bild av situationen.

Osäkerhet kring nikotin

När det gäller nikotinets eventuella skyddande effekter på covid-19, som en fransk studie uppmärksammar, visar Charlotta Pisinger att det behövs mer forskning på området och nämner en pågående klinisk studie i Frankrike. Hon påtalar också att författaren till studien, neurologen Jean-Pierre Changeux, tidigare har fått finansiering från stora tobaksbolag. Pisinger avråder starkt från att använda nikotin med avsikt att skydda från covid-19-infektion, tills man vet mer.

− Tobaksindustrin ser stora möjligheter i samband med coronapandemin. Bland annat erbjuds de som köper en viss typ av upphettad tobaksprodukt en gratis ansiktsmask, säger Charlotta Pisinger.

Köpt större mängder alkohol

130 personer deltog i Nordens välfärdscenters webbinarium om coronapandemins effekter, där också alkoholkonsumtionen och effekterna på substitutionsbehandling togs upp. Thomas Karlsson, alkoholforskare och ledande sakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd, THL, redogjorde bland annat för alkoholkonsumtionen i Finland under mars och april, och konstaterade att finländarna köpt mer alkohol än vid samma tidpunkt förra året. Finländarnas totala alkoholkonsumtion har ändå inte stigit under den här tiden, eftersom restauranger och barer varit stängda, och finländarna har heller inte rest till Estland och handlat alkohol där, så som de vanligen gör.

Positiva erfarenheter från substitutionsvården

Simon Lindguss, enhetschef vid Substitutmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, berättade hur de har hanterat coronapandemin. Bland annat har man byggt en utomhusmottagning för klienter i substitutionsvård, utvecklat vårdformer på distans, samt gjort hembesök hos klienterna.

− Vi har lärt oss en hel del av den här pandemin. Bland annat har vi utvecklat välfärdsteknologiska lösningar och visat att de fungerar också för marginaliserade grupper. I januari hade vi ett videomöte på kliniken, medan vi i april hade 152 videomöten. Klienterna har också fått ta mer ansvar själva. De har sagt att när de har träffat personalen mer sällan, har de i mindre utsträckning känt sig som patienter, och mer som människor.

Hela webbinariet kan ses på Nordens välfärdscenters Youtube-kanal.

FacebookXLinkedInEmailPrint