Att föra alkoholpolitik på EU-nivå är svårt. Inte nog med att medlemsländerna har olika åsikter alkoholpolitikens uppbyggnad, men även landsvisa siffror och rekommendationer ser olika ut vilket försvårar jämförelser länder emellan. Marjatta Montonen skriver om RARHA – projektet som ska hitta en gemensam europeisk linje för uppföljning av alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador.
I mars 2013 ansökte 50 organisationer från 29 länder finansiering från EU:s folkhälsoprogram för det gemensamma projektet Joint Action on Reducing Alcohol Related Harm (RARHA). Målet är att implementera en för medlemsländerna gemensam metodologi för forskning kring alkoholvanor, utveckla rekommendationer och presentera goda exempel på hur man kan kommunicera information om alkoholens risker. Allt detta görs för att främja insamlingen av jämförbar information och därmed en folkhälsoinriktad alkoholpolitik inom EU.
RARHA:s huvudsakliga mål är att förbättra möjligheterna till jämförelse mellan forskningsresultat om alkoholbruk och alkoholskador. På EU-nivå är det svårt att argumentera för en skadereducerande alkoholpolitik utan aktuell och jämförbar information om situationen i EU. För de individuella länderna kunde det också vara till sin fördel att jämföra sina situationer med grannländernas. SMART-projektet som avslutades 2010 sammanställde ett förslag till en gemensam metodologi för mätning av konsumtionsvanor. Modulen testades i nio EU-länder, men hittills är det bara Lettland som använt den i en nationell undersökning. RARHA-projektets deltagare skulle implementera SMART-modulen eller använda tidigare jämförbar forskning.
Definitioner och rekommendationer gällande riskbruk av alkohol varierar mellan EU-länderna. Detsamma gäller standardportionen som används för att mäta konsumtion. Då producenter allt oftare trycker information om gränser för riskfyllt drickande på etiketter och webbplatser så kan de olika standardmåtten förbrylla konsumenten. RARHA-projektet ska kartlägga vad som ligger bakom de nationella variationerna och försöka hitta ett gemensamt tillvägagångssätt.
Ett projekt över gränserna
25 medlemsländer deltar i projektet och därtill Kroatien som blir medlem i juni och Norge och Island som är samarbetspartners i EU:s folkhälsoprogram. Schweiz deltar med egen finansiering för man tror att programmet kan bidra till de egna nationella riskgränserna.
RARHA:s medarbetare är främst folkhälsoinstitut eller motsvarande, universitet och organisationer. På sidan om dessa finns andra expertinstanser, som till exempel WHO, EMCDDA, Pompidou-gruppen, OECD:s preventionsprojekt och NDPHS.
SICAD, Portugals alkoholpolitiska avdelning under hälsoministeriet, fungerar som RARHA:s huvudkoordinator. Det faktum att Portugal tar ansvaret som ledare för projektet trots den pågående finanskrisen betyder att frågan är viktig för landet. EU:s alkoholstrategi från 2006 fick Portugal att ta i bruk sin första strategi på området. SICAD ser projektet som ett stöd för landets nästa alkoholstrategi.
Beslut om finansiering sker i september 2013. Om pengarna beviljas inleds arbetet i början av 2014.
Marjatta Montonen, Pol. Lic., Alkoholpolitisk expert för Generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor 2009–2013
