Socialstyrelsens statistik över narkotikadödlighet i Sverige skapade rubriker ifjol. Dödligheten hade ökat med en tredjedel på ett år och fördubblats på tio år. Så starkt stigande siffror får en att reagera, säger Håkan Leifman på CAN, som ska starta upp ett nordeuropeiskt projekt om narkotikadödlighetstatistik.
Håkan Leifman, direktör på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), blev fundersam då han hörde om den plötsliga ökningen av narkotikadödligheten i Sverige. Han ser problem med att Socialstyrelsen kodar dödsfallen utgående från dödsorsaksintygen som rättsläkarna skickar in och att det inte finns ett tätare samarbete mellan Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket.
– Man borde gå till källan och jämföra med testerna som gjorts i de rättsmedicinska undersökningarna. Där finns lösningen. Jag har själv sett grunddatan och fick intrycket att man letar mer och gör fler tester. Men mycket tyder ändå på att även om man kontrollerar för effekter av ökat letande så har de opioidrelaterade dödsfallen, och därmed totala antalet narkotikarelaterade dödsfall, ökat ganska rejält under senare år, säger Leifman.
Har gruppen missbrukare ökat? Vi har ett väldigt dåligt underlag för att se om det är flera som använder narkotika idag än för tio år sedan, säger Leifman. Det skulle ge narkotikadödligheten en kontext.
Av de årliga 90 000 dödsfall som sker i Sverige genomgår ungefär 5000 en rättsmedicinsk undersökning. De allra flesta narkotikarelaterade dödsfall kommer ofta från denna grupp och bara en bråkdel klassas som narkotikarelaterade utan obduktion.
Socialstyrelsen publicerade en rapport i februari som utreder den plötsliga ökningen. Rapporten kommer fram till att ökningen dels beror på att Rättsmedicinalverket har blivit noggrannare i sina toxikologiska undersökningar och dels på att kodningen av dödsfallen har gjorts mekaniskt under flera år. Rapporten har kritiserats och bland annat rättsmedicinarna har sagt att ökningen inte kan bero på noggrannare verktyg, utan att det finns en faktisk ökning.
Faktisk ökning eller inte, så är Leifman kritisk till att det inte finns återkommande studier som uppskattar narkotikabruket i hela den svenska befolkningen. Enkätundersökningar görs bland skolelever, men den vuxna befolkningen är relativt outforskad.
– Har gruppen missbrukare ökat? Vi har ett väldigt dåligt underlag för att se om det är flera som använder narkotika idag än för tio år sedan, säger Leifman. Det skulle ge narkotikadödligheten en kontext.
Kritisk till att tidsserie bryts
Socialstyrelsen föreslår i sin rapport en ny tidsserie för dödsfallen där endast förgiftningar ska räknas med. Det här betyder att exempelvis dödsfall där missbruk kan vara en bidragande faktor till en tidig död inte räknas med. I den nya tidsserien ingår också förgiftningarna orsakade av legala läkemedel.
– Det här måste kommuniceras utåt mycket mer och borde ut på remissrunda. Så stora förändringar kommer att göra det svårt att jämföra siffrorna över tid, säger Leifman.
Europeiskt projekt om arbetet bakom statistiken
Nyligen publicerades EMCDDA fjolårets siffror över narkotikadödlighet i Europa och än en gång placerar sig Sverige i toppskiktet. Men siffrorna är svåra att jämföra på grund av att länderna för statistik på olika sätt. CAN har nyligen startat ett nordeuropeiskt projekt som ska jämföra hur statistiken förs i olika länder.
I projektet ingår Estland, Finland, Norge, Skottland, Danmark och Sverige – länder som alla har en relativt hög narkotikadödlighet om man läser siffrorna i EMCDDA:s rapport.
– Kan det bero på skillnader i statistikföringen? Kanske man söker mer och gör fler tester? Kanske maskinerna som använts har blivit noggrannare över tid och man hittar lägre koncentrationer än tidigare? Hur ser kodningen ut? säger Leifman.
Bland andra dessa frågor ska forskningsteamet försöka hitta svar på.
Julius von Wright
redaktör, popNAD
(Foto: Jimmie Hjärtström)
Publicerad 6.6.2016
