Kerstin Stenius blickar tillbaka på sin tid som chefredaktör och forskare

Intresset för litteratur och skrivande intog en central plats i Kerstin Stenius liv redan under skolåren i Göteborg. Studier i socialt arbete kom ändå att dra det längre strået. Klimatet vid Göteborgs socialhögskola beskriver Kerstin som intellektuellt stimulerande. Intresset för teoretiska studier var stort bland studerandena och klassiker lästes flitig, samtidigt som det fanns en brinnande tro på att man kunde förändra samhället till det bättre

Tur i livet

Bekantskapen med Henrik Stenius skulle dock föra Kerstin till Finland. För att kunna fungera som socialarbetare i Finland förutsattes kunskaper såväl i finska som om det finländska socialskyddssystemet. Vid sidan av arbetet som socialarbetare på svenska i Kyrkslätt närde hon ambitioner att läsa vidare. Ett stipendium möjliggjorde studier i socialpolitik vid Helsingfors universitet.

Kerstin är inte sen att understryka att hon har haft mycket tur i livet. Hon berättar hur hon under sin tid vid socialhögskolan i Göteborg intresserade sig för (anti)psykiatri och bland annat skrev en uppsats om invandrare i mentalvården. Då hon i Finland fick höra att Elina Haavio-Mannila vid Helsingfors universitet hade ett närbesläktat forskningsmaterial gick Kerstin upp på Haavio-Mannilas mottagning – och fick på stående fot anställning som forskningsbiträde. Det öppnade dörren till forskningsvärlden för henne.

Redaktör för NAD

Som rikssvensk socionom med i Finland skriven avhandling, men ej avlagd slutexamen i socialpolitik, och som trebarnsmor började Kerstin som kulturredaktör på radion. Bland annat tack vare en intervju med Kettil Bruun fick hon följande chans: att ta sig an, utforma och ansvara för den vetenskapliga tidskriften Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, som skulle grundas år 1983. Tidskriften, vars chefredaktör formellt var Jorma Hentilä, hade sitt huvudkontor vid det finländska alkoholmonopolet Alko.

Vid den här tiden var Alko en resursstark arbetsgivare. Nordisk alkoholforskning hade också mycket gott internationellt rykte. Tidskriften kunde från första stund ställa ribban högt. En central bakgrundsgestalt var just Kettil Bruun. Han satt med flera andra erkända nordiska alkoholforskare, såsom Pia Rosenqvist, i tidskriftens första redaktionsråd. Under det första året på redaktionen erbjöds Kerstin också möjlighet att resa till England för att bekanta sig med arbetet på den ledande tidskriften på området – Addiction. De riktlinjer, som Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift för nästan 35 år sedan utarbetade för sina referees har knappast alls behövt justeras under årens lopp.

Redaktionsarbetet förändras

Men snart blåste nya vindar och Alkos ställning förändrades. Kerstin blev som chefredaktör för tidskriften tvungen att söka andra finansiärer som kunde kompensera för nedskärningar i den finska finansieringen och bekosta expansion av tidskriften, med flera nummer och inkludering av andra beroenden. Till de nya finansiärerna hörde först alkoholmonopolen i grannländerna, framförallt Systembolaget i Sverige var viktigt men också Vinmonopolet i Norge gick in för att dra sitt strå till stacken. Senare övertogs den nordiska finansieringen av statliga förvaltningar.

Kerstin lyfter flera gånger under intervjun fram vikten och rikedomen av att få arbeta i en nordisk kontext. Hon understryker fördelarna med att komma från ett litet land, som inte kan utgå från sina egna premisser och ta dem som norm utan måste ifrågasätta sina standarder.

– Vissa insikter kan man bara få om man jämför sina nationella erfarenheter med läget i andra länder. Norden har en särskild styrka i att vi är tillräckligt lika för att förstå varandra men ändå hittar tillräckligt olika lösningar som vi ömsesidigt kan dra lärdom av, säger Kerstin.

Stolt över popNAD

Under åren har tidskriften givetvis förnyats på olika sätt. Den rent tekniska publiceringsprocessen har genomgått en revolution. Innehållsmässigt vidgades fokus till narkotika, tobak och spel. Språkfrågan krävde småningom en lösning: skulle den tidigare helt skandinaviska tidskriften börja publicera texter också på engelska? Här ställdes de viktiga demokratiska kraven på forskningsförmedling på nationella språk mot forskarnas ökande behov av att göra sin forskning internationellt tillgänglig.

För att ge en bredare publik ökad tillgång till forskningsresultat på området gick tidskriften in för att komplettera den vetenskapliga upplagan med popNAD.com, en populärvetenskaplig webbplats där sammandrag av artiklarna på ett lättsmält sätt presenteras.

– Så vitt jag vet är NAD fortfarande den enda vetenskapliga tidskriften på området som har en sån här tilläggsresurs, och det är något vi kan vara stolta över.

Forskning om behandlingssystem

Vid sidan av chefredaktörskapet har Kerstin bedrivit forskning både i Finland och i Sverige. Hon har framförallt fördjupat sig i behandlingssystem, i de två länderna men också i internationella jämförelser. Vårdsystemen har analyserats i socialpolitiskt perspektiv: den offentliga sektorns ansvar och roll, fördelningsfrågor och makt och de konsekvenser som olika vårdmodeller får för (de mest resurssvaga) medborgarna har varit i fokus. Forskningsprojekten har rört bland annat privatisering av vårdproduktionen, tvångets roll i vården, sociala rättigheter i missbruksvården, och integrering av missbruksvård och mentalvård. I boken Valfri Välfärd (2015) belyser Kerstin exempelvis hur olika grupper – gymnasieelever, missbrukare och seniorer inom hemvårdstjänsten – upplevt valfrihet och möjligheten att påverka innehållet i den service de erhållit.

– Valfriheten upplevs i alla grupper som mindre bland dem med svagare resurser.

Vetenskaplig publicering en demokratisk fråga

Att frågan om demokrati, makt och inflytande engagerar Kerstin kommer tydligt fram också inom hennes andra expertisområde, publicering. Kerstin konstaterat att också vetenskaplig publicering blivit påverkad av globaliseringen, och av en koncentrering av den ekonomiska makten. Det ställs dels ökade krav på forskare att publicera mycket och publicera sig framför allt på engelska. Dels har publiceringsindustrin blivit alltmer dominerad av ett fåtal stora förlag och vi har en jättelik global industri som säljer impact factors.

Konsekvensen är en snedvridning av den vetenskapliga publiceringen. Biomedicinsk vetenskap, publicerad i de stora, angloamerikanska tidskrifterna utgivna av någon av de stora förlagen premieras. Nya tidskrifter som försöker etablera sig med fokus på lokala frågor, inom tillämpad social- eller medicinsk vetenskap och på sitt modersmål, till exempel på portugisiska i Brasilien, står chanslösa. Det innebär att den samlade publicerade forskningen blir irrelevant för stora delar av världen, i all synnerhet för låginkomstländerna. Utvecklingen är svår att stoppa eftersom forskarna i jakt på publikationer utgör en del av kugghjulet.

– För en organisation som ISAJE är detta en huvudutmaning, säger Kerstin.

Platinum Open Access

NAD är i dagsläget den enda Open Access tidskriften på alkohol- och narkotikaområdet som fortfarande är gratis för skribenterna, andra tidskrifter har publicerings- och Open Access-avgifter som kan uppgå till 3000 euro för ett bidrag. Den demokratiska principen som möjliggör för alla som har skrivit en kvalitativt god artikel och skickat in den till NAD att publicera Open Access är möjlig tack vare de ekonomiska understöden tidskriften får av de nordiska länderna.

– Också här är NAD unik bland alkohol- och drogtidskrifter i världen. Såvitt jag vet finns ingen annan tidskrift med Platinum Open Access, säger Kerstin, och hoppas att den nordiska finansieringen ska möjliggöra detta också i fortsättningen.

Kerstin säger att hon under sina år i branschen har haft förmånen att få arbeta tillsammans med många ovanligt kunniga och trevliga personer.

– Jag är ganska säker på att jag har upplevt en guldålder för den nordiska alkohol- och drogforskningen, då en rad av de främsta samhällsvetarna bidrog med både teoretiskt intressanta och politiskt inflytelserika analyser.

Nu ser Kerstin fram emot lyckliga pensionsdagar med barnbarnen – men först ska hon avsluta några små projekt. Vad gäller tidskriftens framtid är hon lugn.

– Den är i mycket goda händer.