Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem behöver särskilt stöd

Kränkningarna handlar om förolämpningar, hot, våld och skadegörelse. I artikeln Parents’ experiences of abuse by their adult children with drug problems analyseras även föräldrarnas reaktioner och förklaringar till händelserna.

Överlag har barnen i studien ett problematiskt narkotikabruk av främst amfetamin eller heroin, men även cannabis och bensodiazepiner finns med som huvudpreparat. Narkotikabruket har haft en varaktighet och en omfattning så att föräldrarna har upplevt den som ett hot mot barnets hälsa och hans eller hennes förmåga att sköta sina sociala förpliktelser – studier, arbete, försörjning, kontakt med familj. För 18 av de 33 barnen finns enligt föräldrarna en ADHD-diagnos eller en stark indikation att barnet har ADHD.

Föräldrarna sista utvägen

Föräldrarna har förgäves försökt övertala det vuxna barnet att sluta använda narkotika, vilket har gett upphov till återkommande konflikter. Trots konflikterna söker sig barnen i flera av de beskrivna fallen, tillbaka till sina föräldrar gång efter gång. Den bild som kommer fram i intervjuerna är att barnen befinner sig i en prekär situation, eftersom de saknar pengar och ibland också en egen bostad. Socialtjänstens hjälp är antingen otillräcklig, förknippad med orimliga krav eller obefintlig.

När andra vägar är uttömda blir föräldrahemmet en sista utväg. Föräldrarna har svårt att säga nej till sitt barn. Även om föräldern kan ha en pressad ekonomisk situation har de oftast mer pengar än barnet. Samtliga intervjuade föräldrar har dessutom en egen bostad. Eftersom många barn är bostadslösa kan ett erbjudande från föräldrarna att få sova i deras bostad vara det som gör att de slipper gå ute eller sova i en trappa. Men på köpet får barnet ofta ta förmaningar och kritik mot sin livsstil, vilket leder till nya konflikter.

Konflikter kring narkotikan

Det kränkande beteendet inträffar vid ett specifikt emotionellt laddat tillfälle, oftast med en inledande ordväxling. Grälet kan exempelvis röra pengar, aktuella eller historiska konflikter kring föräldraskapet, förälderns synpunkter på barnets planer vid det konkreta tillfället eller svikna löften. Den gemensamma nämnaren är dock oftast barnets narkotikaanvändning. Under grälet har barnet blivit allt mer agiterat för att sedan gå över gränsen för ett vanligt gräl och göra sig skyldig till en kränkande handling gentemot sin förälder.

I intervjuerna beskrivs förolämpningar och hot som återkommande inslag vid konflikter med det vuxna barnet medan skadegörelse och särskilt våld är mera ovanligt. De få fall som beskrivs rör våld av lindrigt slag som en knuff eller ett enstaka slag mot kroppen. Samtliga kränkande händelser förklaras i efterhand med att barnet var påverkat av narkotika eller abstinent.

Ständig oro

Föräldrarnas berättelser kan ses som moraliserande redovisningar, där barnens utagerande beteende förklaras och ursäktas med att de är drogpåverkade. Genom att drogen får skulden, underlättas reparationen av de sociala banden i förhållande till barnen. Föräldern skiljer mellan barnet som nykter och barnet som drogpåverkad, den genuina personen och den falska, oäkta. Det nyktra barnet är en person som de tycker om och kämpar för. Det drogpåverkade barnet är oberäkneligt, stundtals aggressivt och självdestruktivt. Den ADHD-diagnos som många av barnen har är i berättelserna en del av det genuina barnet. Den påverkar barnets personlighet och beteende på gott och ont men ger inte anledning till avståndstagande.

Genomgående i intervjuerna är att kränkningarna från barnens sida gör att föräldrarna blir ledsna. Men kränkningarna går att stå ut med eftersom de går att förklara med barnets drogpåverkan. Det som stannar kvar efter den heta ordväxlingen, knuffarna eller skadegörelsen är oron över riskerna med barnets narkotikaanvändning. Den är ständigt närvarande i föräldrarnas liv. Den viktigaste interventionen för att förbättra deras situation är att det vuxna barnet får en fungerande livssituation utan narkotikaproblem. Föräldrarnas mående är direkt relaterat till hur barnets situation ser ut.

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem är en brottsofferkategori som ofta hamnar i skymundan. Det är viktigt att myndigheter fångar upp denna anhöriggrupp bättre och erbjuder dem hjälp och stöd för egen del.